400 kV ställverket i Kimstad byggdes av Vattenfall i början av 1950-talet. Anläggningen ingick i det då nybyggda 380 kV stamlinjenätet och anslöts bland annat till Hamra utanför Enköping. Skydd mot luftangrepp och hög tillgänglighet prioriterades när stamlinjenätet byggdes. Känslig utrustning placerades därför i bergrum där det även fanns kontroll- …
Sekundärstationen Hamra ligger i närheten av Örsundsbro och är kanske mest känd för det stora strömavbrottet 1983 då en överhettad frånskiljare slog ut stora delar av landets elförsörjning. Hamra byggdes under en tid när stora delar av Sveriges infrastruktur flyttade under jord. Allt fler samhällsfunktioner var beroende av elektricitet och …
När trefassystemet infördes i slutet av 1800-talet blev det möjligt att överföra elektricitet över längre avstånd och det var inte längre nödvändigt att placera förbrukarna intill kraftverken. Sveriges första kraftledning för trefas växelström byggdes mellan Hällsjöns kraftverk och gruvfälten i Grängesberg 1893. En intensiv teknikutveckling inleddes för att öka spänningen …
En pittoresk liten ställverksbyggnad vid valsverket i Ramnäs.
I Hedemora finns ett av landets få fungerande inomhusställverk. Den kyrkoliknande byggnaden ritades av Erik Hahr som under en tid var Vattenfalls husarkitekt. Kraftstationerna i Lilla Edet och Vargön samt sekundärstationen i Dannemora är andra exempel på byggnader ritade av Hahr.
När kraftstationnen i Bullerforsen byggdes, anslöts den till den här ställverksbyggnaden belägen någon kilometer nedströms. Senare kom även kraftöverföringen från Forshuvud och Mockfjärd att anslutas till stationens ställverk. På 60-talet byggdes kraftverken om för fjärrstyrning och driftcentralen placerades i fördelningsstationen. Idag är ställverket flyttat utomhus och driften av alla Fortums vattenkraftverk centraliserad till Sveg. Byggnaden används (efter omfattande renovering) som kontor för Fortum i Borlänge.
I utkanten av Dannemora står den här eleganta ställverksbyggnaden. Jämfört med dagens strikt funktionella kuber i betong, är byggnaden väldigt påkostad. Likt många andra byggnader från elektrifieringens barndom har den drag av tempel. Elektriciteten var fortfarande något speciellt och man ville visa allmogen att den nya tiden anlänt. Byggnaden som stod färdig 1914 ritades av Erik Hahr. Han låg också bakom övriga sekundärstationer i det så kallade Älvkarlebynätet. Dessa stod bland annat i Enköping, Uppsala, Strängnäs, Södertälje och Västerås. Ursprungligen stod all utrustning väderskyddad inne i byggnaden. Explosionsrisk och krav på enklare underhåll gjorde att utrustningen senare ställdes upp …