ACB Laminat startades i Svenstavik 1986. 2004 fick företaget en order från IKEA värd 2,2 miljarder och företaget expanderade kraftigt. I Lockne öster om Brunflo byggdes en anläggning för spånskivetillverkning. Maskinerna var begagnade och köptes in från Laxå. En 17,5 MW koleldad panna togs över från Sydkrafts kraftverk i Hallsberg …
Passerade den här övergivna fiskodlingen i närheten av Norrköping tidigare i år. På stranden stod en raritet – en Sno-Tric tillverkad i Morgongåva någon gång i början av 1970-talet. Skoterfabriken i Morgongåva stängde 1982.
Området kring Krokom väster om Östersund blev tidigt industrialiserat. Goda järnvägskommunikationer i kombination med riklig tillgång på vattenkraft gav bra förutsättningar för industriell verksamhet. Näldens ullspinneri, beläget på västra sidan av Faxån, startades 1863. Företaget var länge sveriges ledande producent av vadmal och filt. När Textilkrisen slog till på 1950-talet blev tiderna tuffa för den svenska tekoindustrin. En efter en slogs de svenska tillverkarna ut i en långdragen process som kulminerade på 1970-talet. Under några årtionden försvann 15000 arbetstillfällen bara i ylleindustrin. I Nälden höll man, efter ett ägarbyte 1971, igång ända fram till 1989. Vid tiden för nedläggningen hade produktionen …
När Domnarvets Jernverk grundades på 1870-talet byggde bergslaget en kraftstation för att driva maskiner och pumpar. Anläggningens nio turbiner fick sitt drivvatten via en 300 meter lång tunnel. Tunnelbyggen har som bekant en tendens att spränga budgetar och Domnarvet var inget undantag. Projektet pågick i fem år och hade när det var slutfört slukat en tredjedel av de medel som gått åt för att bygga hela järnverket. Kraftverket var i bruk fram till 1945 då det ersattes av en modern anläggning med två Kaplanturbiner. Tunneln fylldes igen på 1950-talet men delar av intaget finns fortfarande kvar.
Jag har bloggat om Siciliens svavelgruvor och orsaken till svavelindustrins kollaps tidigare. Det stora sammanbrottet kom efter andra världskriget då staten fick gå in med stora summor för att rädda de gruvor som fortfarande var i drift. I slutet av 1950-talet var antalet aktiva gruvor nere under 50. Svavelbrytningen var i fortsättningen bara en social åtgärd för att hålla arbetslösheten nere. Inga investeringar gjordes för att modernisera brytning och infrastruktur. 1971 var produktionskostnaden för Sicilianskt svavel $120/ton, medan världsmarknadspriset var nere i $38. Italien hade inte längre råd att producera svavel för egen konsumtion. 1975 återstod fem gruvor i drift. …
Den här bloggposten är en fortsättning på två tidigare om den Sicilianska svavelindustrin. För att förstå sammanhangen rekommenderar jag att man läser dessa först här och här. Sicilianarna vägrade först tro på Union Sulphurs produktionskapacitet och den låga produktionskostnad som var möjlig med Fraschprocessen. Efter ett tag sjönk informationen in och man inledde förhandlingar om exportbegränsningar. Ett avtal tecknades som gav de sicilianska producenterna ungefär 25% av världsmarknaden. Union Sulphur tog hand om resten. 1912 gick Fraschs patent ut och flera konkurrerande företag började använda processen. Handelsavtalet gällde fram till 1913, varefter de amerikanska tillverkarna inledde en massiv försäljningskampanj mot …
Korsør – Motalas vänort i Danmark – ligger vid Stora Bält på Själlands västkust. En gång i tiden var det här en sprudlande hamnstad. Det pampiga hamnkontoret byggdes under en tid av hög ekonomisk aktivitet. Under många år gick trafiken över Stora Bält på färja mellan Korsør och Nyborg. 1996 öppnades en fast tågförbindelse och 1998 en fast förbindelse för biltrafik. När Stora Bältförbindelsen var klar upphörde färjetrafiken och trafiken drogs förbi Korsør. Det är förklaringen till att Korsør idag är ganska öde. Staden är lite för stor. Den sprudlande kommers som uppstår när människor väntar på kollektiva färdmedel försvann …
Lagom till midsommarhelgen kommer så nyheten att SAAB har nått vägs ände. Med tanke på att företaget varit mer eller mindre i kris under hela sin existens är det kanske inte så förvånande. Jag jobbade i ett par projekt på SAABs utvecklingsavdelning under en period i början av 2000-talet. Då fanns det en entusiasm och arbetsglädje bland medarbetarna, trots att företaget hade det svårt ekonomiskt och var hårt styrt från Tyskland. De gillade helt enkelt att utveckla och bygga bilar. Förmodligen bidrog andan till att man stod ut med ovissheten – till och med när det dök upp skojare i …
I dalaskogarna finns resterna av en järngruva som senast bröts 1960 – 1962. Anläggningen hade ”Vilda Västern-karaktär” och permanentades aldrig. Någon el drogs inte fram, utan man förlitade sig på dieselmotorer för att driva kompressorer, gruvspel och övrig utrustning. Under de två år gruvan var i drift tog man upp 12300 ton berg. 50 år senare har skogen växt sig tät. Trots att mycket av utrustningen lämnades kvar är det lätt att missa platsen om man inte vet vad man letar efter. Abandoned iron mine in the Dalarna region.