Lottefors i Ljusnan

Lottefors är ett av Fortums kraftverk i Ljusnan. Anläggningen stod klar 1958 och ersatte ett äldre kraftverk som byggts för brukets kraftförsörjning. Arkitekturen är inte särskilt påkostad och för tankarna till skolbyggnader snarare än industriell verksamhet. Idag har stationen fyra Francis och ett Kaplanaggregat. Den installerade effekten är 13,76 MW. …

Krokströmmens klagan del 2: festplanering

I mitt förra inlägg skrev jag om svårigheterna att planera taklagsfesten vid Krokströmsbygget 1951. Lösningen blev till slut att dela upp festen på två dagar. När känslorna lugnat ner sig lite var det dags för Ingenjör Forssblad att styra upp detaljplaneringen. Den 28/9 reste han till Ytterhogdal för ett möte …

Långå

Mot slutet av 1960-talet började vattenkraftsbyggandet i Sverige stanna av. Den höga utbyggnadstakten efter andra världskriget hade nästan gjort slut på användbara älvsträckor. Samtidigt växte sig protesterna mot ytterligare vattenkraft allt starkare. Den lågt hängande frukten var med andra ord redan plockad och kraftföretagen började se slutet av vattenkraftsepoken. I …

Halvfari

Fortums kraftverk Halvfari uppfördes 1976–1978 och är – i likhet med samtida anläggningar – inget arkitektoniskt mästerverk. Kraftverket är i alla fall vackert beläget i Ljusnans dalgång några kilometer uppströms Hede. Under 2011 gjordes ett antal ombyggnader för att förbättra dammsäkerheten vid höga flöden. Dammen förstärktes och försågs med erosionsskydd. …

Från festplats till funkispalats

Laforsen i Ljusnan är ett vattenkraftverk beläget mellan Färila och Kårböle i Hälsingland. Under tiden mellan världskrigen var platsen kanske mest känd för de pingstfester som arrangerades vid den närbelägna dansbanan. Festerna var välbesökta och krävde periodvis stora insatser av ordningsmakten. Sedan kraftstationen togs i bruk 1953 är det mer …

Byarforsens kraftverk

Byarforsens kraftverk ligger i Ljusnan, mellan stationerna i Sveg och Krokströmmen. Kraftverket byggdes på 1970-talet och personen som ritade maskinstationen har sannolikt aldrig tilldelats något arkitekturpris. Anläggningen utnyttjar en fallhöjd på 9,9 meter för att driva en ensam Kaplanturbin. Maximal effekt är 16 MW.

Sveg

Kraftverket i Sveg byggdes under första halvan av 1970-talet och är alltså samtida med miljonprogrammet. Arkitekturen ägnades ingen större uppmärksamhet och det var mest en fråga om hur många prefabricerade betongelement som skulle användas. Vid kraftverket har Ljusnan dämts över vilket skapat ett vattenmagasin med en regleringsamplitud på hela 11 …

Kolossen vid Krokströmmen

OS i London 1948 blev för svenskt vidkommande ett av de mest framgångsrika genom tiderna. Hela 45 medaljer fick de svenska deltagarna med sig hem. Framgången berodde förstås inte på överlägsna gener eller träningsmetoder, utan på att en hel generation unga män hade dödats på slagfälten. För svenskt näringsliv rådde liknande förutsättningar. Europa låg i ruiner och material för återuppbyggnaden kunde levereras av den oskadda svenska industrin. Energibehovet växte snabbt vilket krävde en snabb utbyggnad av vattenkraften. Teknikutvecklingen hade redan på 1930-talet gjort det möjligt att föra över kraft från Norrlands älvar till södra Sverige. En av de första efterkrigsanläggningarna …

Höljebro

Höljebro nya kraftstation i Ljusnan togs i drift 2001. Byggnaden ritad av Klas Holmgren ger – för att vara en modern industribyggnad – ovanligt många ledtrådar om vad som sker innanför väggarna. Holmgren har även ritat den nya stationen i Avesta. I den nya stationen finns aggregat G4. I en äldre byggnad något hundratal meter bort står G3. Plåtskjulet runt G3 kommer nog inte att vinna priset för Gävleborgs läns vackraste byggnad. Den uppmärksamme läsaren undrar kanske var G1 och G2 tagit vägen? Byggnaden med de två ursprungliga aggregaten från 1930-talet är riven. Det som återstår av den ursprungliga anläggningen …

Krokströmmen

Krokströmmens kraftverk ligger vid Kroksjöns utlopp, inte långt från Älvros. Älven Ljusnan har dämts upp med en 45 meter hög och 160 meter bred valvdamm. Verket – som uppfördes av Örebro Elektriska AB – var en del i den storsatsning på elproduktion som inleddes efter andra världskriget. Vid ena stranden står intagets luckhus. Kraftmaskinerna står i en underjordisk maskinsal, 60 meter ner i berget. Ursprungligen installerades två Francisturbiner på tillsammans 50 MW. 1963 togs en Kaplanturbin på 53 MW i drift. Idag är Krokströmmen den till effekten näst största av de 22 stationerna i Ljusnan. Långå, som även den ägs …