Järnvägsforsen

2012/03/18

1970-talet var inte något bra decennium när det gäller industriell arkitektur. En del skulle nog hävda att det gällde arkitektur i allmänhet. Järnvägsforsens kraftstation, uppförd mellan åren 1973 och 1976, är inget undantag. Det är svårt att komma på något snällt att skriva om byggnaden – till och med för någon som gillar kraftverk. Att det är fråga om vattenkraft är långt ifrån självklart. Anläggningen står mitt ute i barrskogen utanför Ånge – långt från närmaste sjö eller vattendrag. Men löphjulet som står uppställt mitt på vändplanen avslöjar vad som pågår. Vattnet leds från Holmsjön till Ångesjön via 11 kilometer …

Kölsillre

2012/03/08

Kraftstationen Kölsillre i Ljungan. Anläggningen stod klar 2006 och ägs av Ytterhogdals Elektriska Kraft AB

Turinge

2011/11/13

Turinge kraftverk ägt av E.ON ligger i Ljungan, mellan anläggningarna i Rätan och Bursnäs. Under 60-talet byggdes vattenkraften ut i hög takt. Man kan nästan tala om serieproduktion av kraftverk. Tiden för paradanläggningar med påkostad arkitektur var över. De prefabricerade betongelementen hade gjort sitt intåg och Turinge blev en ganska oansenlig byggnad. Kraftverket byggdes av dåvarande Sydsvenska Kraftaktiebolaget under åren 1958-1962. Maskinstationen försågs med två Kaplanaggregat på tillsammans 18 MW. Fallhöjden är 22 meter. Fem år efter att kraftstationen stod klar upphörde flottningen i Ljungan. Den kilometerlånga flottningsrännan fungerar dock fortfarande som utskov.

Hermansboda

2011/10/23

Solen har gått ner och det är på väg att bli mörkt när jag kommer fram till Hermansboda kraftverk i Ljungan. Det är en ganska futuristisk skapelse i vit och grå betong med svart pulpettak. Nedströmsfasaden domineras av de två sugrörsluckorna. Anläggningen stod klar 1962 och ägs av Ångefallen kraft AB – ett bolag som ägs av Ånge kommun och Fortum. I maskinsalen finns två Kaplanaggregat på tillsammans 12 MW. På 60-talet var Ljungan en viktig flottled så stationen försågs med ett flottningsutskov som fortfarande är kvar. Hydroelectric power station at Hermansboda in Ljungan (1962). Peak generating capacity is 12 …

Bursnäs kraftverk

2011/09/29

Bursnäs kraftstation skulle med sitt pulpettak och putade fasad smälta in i många nybyggda villaområden. Men stationen stod klar redan 1962. Dammen ger en fallhöjd på 10 meter. Inne i maskinsalen står en ensam Kaplanturbin på 8 MW. Årsproduktionen är 27 GWh. The Bursnäs hydroelectric power station in the river Ljungan. It has a single 8 MW Kaplan turbine installed in 1962.

Skallböle

2011/09/04

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Parteboda

2011/08/30

Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …

Ljunga kraftstation

2011/08/28

Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …

Category Archives

Ljungan