Längs E45

Orsa – Herjeådalens Järnväg (OHJ) mellan Orsa och Sveg stod klar 1909. Linjen förstatligades 1919 och blev då en del av Inlandsbanan. Idag korsar järnvägen E45 i höjd med Emådalen, efter att norrgående tåg avverkat den 25 kilometer långa så kallade Emådalsbacken. På ånglokens tid var det dags att fylla på vatten. Vattentornet i Emådalen var ett av fem vattentag på vägen till Sveg. Jag har passerat tornet många gånger tidigare men aldrig tagit tiden att stanna till. Det gäller att passa på. Plötsligt är dessa landmärken kanske försvunna – som tegelbruket i Vålbacken.

Tretjärn

Vid Tretjärn söder om Vansbro korsar Inlandsbanan Västerdalälven på en 60 meter lång stålbro. Den här sträckan öppnades för trafik 1890 och drevs av Mora Vänerns järnvägsaktiebolag (MVJ) fram till förstatligandet 1917. Trafiken lades ner i september 1969. Rälsen ligger kvar, men slyn har hunnit växa sig tät. Parallellt med järnvägsbron finns en fin vägbro som även den är konstruerad i stål. Steel bridges for rail and road crossing the Dalälven river at Tretjärn.

Järnvägsbro vid Litsnäset

Vid Litsnäset, 21 km norr om Östersund, korsar Inlandsbanan Indalsälven. Bron byggdes för att klara 20 tons axeltryck, eftersom det fanns planer på att transportera malm från Norrbotten på Inlandsbanan.

Europaviertel, Frankfurt

I Frankfurt pågår omvandlingen från industri till tjänstesamhälle för fullt. Frankfurtmässan har expanderat de senaste årtiondena och är med 1500 anställda idag en av världens största. ‘ I anslutning till mässområdet, i stadsdelen Gallus,  låg tidigare Frankfurts största godsbangård. Den 70 hektar stora anläggningen avvecklades 1996. Järnvägen spelade en viktig roll i “det tyska undret” när Västtyskland återhämtade sig ekonomiskt efter andra världskriget. Enorma mängder gods transporterades till den snabbt växande industrin. Liknande anläggningar fanns i hela Tyskland, men behovet försvann när transporter av styckegods successivt flyttades till lastbilar och transportsektorn rationaliserade. Ställverksbyggnaden från 1965 står kvar, men spåren är …

Michigan Central. Detroit, MI

Michigan Central, belägen en bit utanför Detroit, byggdes 1913.  Den 18 våningar höga byggnaden var tänkt att innehålla affärer, ett hotell och järnvägens kontor. Placeringen flera kilometer från Detroits centrum var tänkt att blåsa liv i stadsdelen Corktown. För att ta sig från centrala Detroit till stationen fick man åka spårvagn – inte helt optimalt ur tillgänglighetssynpunkt. Än mer besvärligt blev det när spårvagnslinjen lades ner 1938. Det var dessutom svårt att parkera vid stationen,  så  antalet passagerare som reste via Michigan Central sjönk stadigt. På 50-talet började situationen bli ohållbar. Stationen bytte ägare flera gånger och 1967 stängdes stora …