Forshuvudforsen ligger överst i Tunaforsarna, en sex kilometer lång fallsträcka mellan Tägten och Domnarvet. Kraftverket blev efter Domnarvet, Kvarnsveden och Bullerforsen Bergslagets fjärde kraftverk i Borlänge. Planeringen för ett kraftverk i Forshuvud hade påbörjats redan 1860 då Bergslaget började köpa fallrättigheter från markägare i området. 1905 fick man tillstånd att …
Dalälven är med sina 42 kraftverk ett av våra mest utbyggda vattendrag. I Borlänge finns fyra vattenkraftverk på en sträcka av mindre än fem kilometer och vattenkraften bidrog till det moderna Borlänges framväxt. Bullerforsens kraftverk byggdes av Stora Kopparbergs Bergslags AB för att ge kraft åt den alltmer energikrävande produktionen …
Stora Skedvi kraftverk i Dalälven byggdes av Stora Kopparbergs Bergslag 1945-1949. När jag besökte anläggningen första gången 2010 var den i välanvänt orginalskick (dvs. ganska sliten). Ägaren Fortum gjorde därför omfattande renoveringar 2014-2015. En kvarts miljard senare ser maskinstationen ut så här. Inuti är det mesta nytt – turbiner, generatorer, …
Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …
Kraftverket Båthusströmmen ligger vid utloppet av sjön Hösthån mellan Idre och Grövelsjön. Hösthån ingår Dalälvens avrinningsområde. Anläggningen togs i bruk 1956 och har med 3,5 MW en – i jämförelse med andra kraftverk i Dalälven – låg kapacitet. Den byggdes ursprungligen för att generera kraft till bygget av kraftverket …
Våren har kommit ovanligt tidigt till Stora Skedvi i år. Fortums kraftverk i Dalälven är inne på sitt sextiotredje driftår. 2013 påbörjas en större revision, som bland annat omfattar renovering av de båda aggregaten. Arbetena beräknas vara klara 2014. Fler bilder och bilder inifrån kraftstationen finns här.
Lindbyns kraftstation ligger i Dalälven öster om Mockfjärd. Stationen som togs i drift 1953 har stora likheter med den i Stora Skedvi som stod klar fyra år tidigare. På insidan är stora delar av 50-talsmiljön intakt. Kontrollpanelen i plåt står framför maskinistens väl insuttna arbetsplats. Men det var länge sedan det satt en maskinist och övervakade driften här. Lindbyn är – som de flesta av landets vattenkraftverk – avbemannat. När maskinisten i Lindbyn gick i pension 1976 drogs tjänsten in. De första vattenkraftverken hade manuell reglering. En maskinist fick ägna arbetsdagen åt att hela tiden justera turbinens pådrag för att …
En blogpost om den första kraftstationen i Mockfjärd finns här. I slutet av 1950-talet blev det dags att öka effekten i Mockfjärd. Stationen från 1910 var sliten och gick inte längre att bygga ut. En ny maskinsal med nya vattenvägar sprängdes därför ut i anslutning till den gamla. När den nya stationen byggdes drog man nytta av 50 års utveckling på tunnel och bergarbetesområdet. Utrymmena är gigantiska i jämförelse med den ursprungliga stationen och maskinsalen kan nås med lastbil. De två ursprungliga avloppstunnlarna kompletterades med en tredje som hade större diameter. 1961 togs det första aggregatet i den nya stationen …
I byn Lillstup utanför Mockfjärd ligger Mockfjärds kraftstation. Ovan jord finns en imponerande ställverksbyggnad i tegel samt en damm över Västerdalälven. Men det mest intressanta döljer sig – som ofta när det gäller vattenkraft – i underjorden. Stationen byggdes av Grängesbergsbolaget och Stora Kopparberg mellan åren 1907 och 1912. Kraften skulle användas till gruvan i Grängesberg och Domnarvets järnverk. När Mockfjärdsanläggningen togs i drift 1910 var den Sveriges och sannolikt Europas första underjordiska kraftstation. Älven torrlades på en sträcka av nästan två kilometer och vattnet leddes till en underjordisk maskinhall. Den underjordiska maskinsalen nås via ett sluttande hisschakt. Hissen och …
Vid Tretjärn söder om Vansbro korsar Inlandsbanan Västerdalälven på en 60 meter lång stålbro. Den här sträckan öppnades för trafik 1890 och drevs av Mora Vänerns järnvägsaktiebolag (MVJ) fram till förstatligandet 1917. Trafiken lades ner i september 1969. Rälsen ligger kvar, men slyn har hunnit växa sig tät. Parallellt med järnvägsbron finns en fin vägbro som även den är konstruerad i stål. Steel bridges for rail and road crossing the Dalälven river at Tretjärn.