Lottefors är ett av Fortums kraftverk i Ljusnan. Anläggningen stod klar 1958 och ersatte ett äldre kraftverk som byggts för brukets kraftförsörjning. Arkitekturen är inte särskilt påkostad och för tankarna till skolbyggnader snarare än industriell verksamhet. Idag har stationen fyra Francis och ett Kaplanaggregat. Den installerade effekten är 13,76 MW. …
Kraftverket i Rydal byggdes av textilföretaget Rydahls Manufaktur AB för att driva bolagets spinneri. Anläggningen ersatte ett äldre vattenhjul och togs i drift 1916. Den fick sitt nuvarande utseende efter en översvämning 1927. Vid översvämningen förstördes stora delar av stationen och i samband med återuppbyggnaden valde man att installera en …
Axelfors i Ätran blev Borås stads fjärde vattenkraftverk och projektet påbörjades en bit in på 1930-talet. Staden förvärvade fallrättigheterna till forsen som ligger strax söder om Svenljunga 1933. I Axelfors fanns redan en 80 kW likströmsgenerator tillhörande Axelfors Fabriks AB och en provanläggning för turbiner som byggts av Borås Mekaniska …
Hulta kraftverk byggdes några kilometer nedströms Haby i Slottsån och kunde därför dra nytta av den reglering som tidigare gjorts av Öresjöarna och Tolken. När Haby projekterades undersökte man faktiskt möjligheten att utnyttja hela fallsträckan i en kraftstation men de tekniska och ekonomiska utmaningarna bedömdes vara för stora. Utbyggnaden …
När Häggårda kraftverk stod klart 1909 dröjde det inte länge förrän kapacitetsökningen ätits upp av ökad konsumtion. Ångkraftverket i Borås byggdes om för ökad kapacitet 1912 och samma år beslutades om utbyggnad av vattenfallen vid Haby i Slottsån. Haby ligger söder om Skene och fallrättigheterna där hade förvärvats i samband …
Årets kraftverkskalender har tema vattenkraft och innehåller bilder från Lagan i Söder till Ångermanälven i norr. Den håller på att tryckas och förbeställningar postas fredag 16/12. Formatet är 297×297 mm (ungefär som ett LP-omslag för er över 40). Trycket är sidenmatt på 170-grams papper. Priset för en kalender inklusive emballage, …
Borås stad var tidigt ute med elproduktion i egen regi. Ett ångdrivet elektricitetsverk med en kapacitet av 100 kW togs i bruk 1894. Textilindustrin gav stora inkomster och Boråsarna stod på kö för att ansluta sig. Snart blev det nödvändigt med en utökning av kapaciteten och runt sekelskiftet installerades två …
Nyby bruks elektrifiering fördröjdes av en långvarig strid om fallrättigheter och först 1932 kunde kraftverket vid Nybyfallet tas i bruk. Effekten var otillräcklig för brukets behov och en andra kraftstation – Kvarnfallet – började byggas omedelbart efter den första. I jämförelse med Nyby kraftverk fick Kvarnfallet en mer påkostad arkitektur. …
Nyby bruk I Torshälla var när det öppnade 1829 Sveriges första plåtvalsverk. Anläggningen var belägen på en plats där Eskilstunaån delat sig I tre separata flöden. Kraftverket som byggdes för att driva stångjärnverket vid Nyby bruk stod klart först 1932. Den sena elektrifieringen berodde på en nästan 30-årig konflikt mellan …
Hammarforsen i Hammarstrand var på många sätt en föregångsanläggning när den togs i bruk i slutet av 1920-talet. Den var en av de första stora privatägda kraftstationerna och maskinstationens funkisarkitektur – signerad Oswald Almqvist – blev stilbildande under de kommande decennierna. Idag är miljön runt stationen inte riktigt lika dramatisk. …