Fors ullspinneri grundades 1873. I fabriken, belägen intill Sankt Anne kvarn i Nyköping, tillverkades bland annat filtar och företaget hade som mest 400 anställda. Spinneriet elektrifierades på 1890-talet och 50 år senare genomfördes en modernisering som bland annat omfattade en ny kraftstation färdig att tas i bruk 1942. På 1960-talet …
Nyköpingsån har, trots relativt liten vattenföring och fallhöjd, länge varit en viktig kraftkälla. Bland de första att elektrifiera var Nyköpings spinnerier och väverier. Av textilindustrin återstår idag bara några ombyggda fabriksbyggnader, men nedströms regleringsdammen vid Christineholm finns fortfarande tre kraftverk från 1900-talets första hälft. Sedan 2013 ägs de av Nyköpings …
Näveredeforsen ligger mellan Midskog och Stugun i Indalsälven. 1952 beställde Vattenfall ett kraftverk som togs i drift bara tre år senare hösten 1955. Forsen dämdes över med en 770 meter lång och 18 meter hög jorddamm. Nedströms grävdes en 200 meter lång avloppskanal och älven rensades på en sträcka av …
Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …
Billstaån är vattendraget mellan sjöarna Näkten och Storsjön i Bergs kommun. I ån finns tre av Jämtkrafts kraftstationer. Närmast Storsjön ligger Billsta som genomgick en omfattande upprustning 2011-2012. All maskinell utrustning byttes ut. Stationen byggdes ursprungligen 1911 och drivvattnet leds via en trätub. Årsproduktionen är ca 2,5 GWh.
Mot slutet av 1960-talet började vattenkraftsbyggandet i Sverige stanna av. Den höga utbyggnadstakten efter andra världskriget hade nästan gjort slut på användbara älvsträckor. Samtidigt växte sig protesterna mot ytterligare vattenkraft allt starkare. Den lågt hängande frukten var med andra ord redan plockad och kraftföretagen började se slutet av vattenkraftsepoken. I …
Fortums kraftverk Halvfari uppfördes 1976–1978 och är – i likhet med samtida anläggningar – inget arkitektoniskt mästerverk. Kraftverket är i alla fall vackert beläget i Ljusnans dalgång några kilometer uppströms Hede. Under 2011 gjordes ett antal ombyggnader för att förbättra dammsäkerheten vid höga flöden. Dammen förstärktes och försågs med erosionsskydd. …
Byarforsens kraftverk ligger i Ljusnan, mellan stationerna i Sveg och Krokströmmen. Kraftverket byggdes på 1970-talet och personen som ritade maskinstationen har sannolikt aldrig tilldelats något arkitekturpris. Anläggningen utnyttjar en fallhöjd på 9,9 meter för att driva en ensam Kaplanturbin. Maximal effekt är 16 MW.
Kraftverket i Sveg byggdes under första halvan av 1970-talet och är alltså samtida med miljonprogrammet. Arkitekturen ägnades ingen större uppmärksamhet och det var mest en fråga om hur många prefabricerade betongelement som skulle användas. Vid kraftverket har Ljusnan dämts över vilket skapat ett vattenmagasin med en regleringsamplitud på hela 11 …
Gammelänge kraftverk ligger nedströms Krångede i Indalsälven och utnyttjar den återstående fallhöjden mellan Krångedeverket och Hammarforsen i Ragunda. Arbetena i Gammelänge inleddes 1941 och försvårades av krigsårens materialbrist. Dessutom blev stora delar av arbetsstyrkan om totalt 950 man periodvis inkallad till beredskapstjänst. Älven dämdes över med en 450 meter lång …