Sveriges nukleära industriarv
I aprilnumret av Populär Historia medverkar jag med en artikel om uranbrytningen i Ranstad. En lågintensiv rivning har pågått sedan 1970-talet. Nu har turen kommit till det gigantiska sovringsverket byggt 1962-1965.
I aprilnumret av Populär Historia medverkar jag med en artikel om uranbrytningen i Ranstad. En lågintensiv rivning har pågått sedan 1970-talet. Nu har turen kommit till det gigantiska sovringsverket byggt 1962-1965.
Den senaste tiden har det blivit mycket kärnkraft. Jag håller på att på uppdrag av Vattenfall att dokumentera kraftverket i Marviken. Marviken var tänkt att bli landets första kärnkraftverk i kommersiell drift. Inhemsk teknik och svenskt uran skulle göra Sverige oberoende av omvärlden. Reaktorn startades emellertid inte och anläggningen byggdes efter några år om för oljeeldning. Man kan göra det enkelt för sig och konstatera att det var ett industriellt fiasko och en felsatsning från början. Verkligheten är naturligtvis inte så enkel. Konflikter och motstridiga intressen inom projektet tillsammans med oprövad teknik bidrog förstås. Men den avgörande faktorn var förändringar i …
Det finns bara två fönster Barsebäcks reaktorbyggnader. Genom fönstren ser man ut över Öresund och skorstenarna på de danska kolkraftverk som delvis ersatt de avvecklade reaktorerna i Barsebäck. Ironi blir sällan tydligare än så här. De politiker som för ett tiotal år sedan skulle rädda oss från kärnkraften ska nu träffas i Köpenham och rädda oss från kolkraften. Slutresultatet blir sannolikt detsamma som förra gången. Kostnaden får medborgarna ta. Att inte producera el i Barsebäck kostar svenska skattebetalare och elkonsumenter 1 miljon kronor per dygn. Till det ska läggas utebliven produktion värd 15-20 miljoner kronor per dygn. Barsebäcksverkets två reaktorer …