Elstuga i Ramnäs
En pittoresk liten ställverksbyggnad vid valsverket i Ramnäs.
Mariestads kvarn
Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW.
Konstgödsel i Campofranco
– No foto! Representanten för Carabinieri talar ungefär lika mycket engelska som vi talar italienska, men det är inte svårt att förstå vad han vill. När han följt oss ut från Montedisons nedlagda konstgödselfabrik i Campofranco drar han och kollegan iväg med en rivstart. Det är förstås inte fotografer Carabinieri letar efter. Det stora problemet är koppartjuvar som sedan nedläggningen 1994 plundrat den enorma anläggningen. Vi är glada att hans hund inte hittat maten vi ställt ifrån oss bakom en kabeltrumma. Osten vi har med oss är så stark att den skulle kunna klassas som biologiskt vapen. Fabriken byggdes för …
Skallböle
Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …
Parteboda
Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …
Ljunga kraftstation
Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …
Karsefors
Statkrafts kraftstation Karsefors i Lagan är den till effekten största söder om Trollhättan. Den byggdes av Sydkraft och öppnades 1930. Likt många andra stationer från samma tid fick Karsefors en påkostad arkitektonisk utformning. Hans Thyselius gav maskinsalen former inspirerade av antiken, medan intagsbyggnaden fick ett mer borgliknande utseende. Till intaget leds vattnet via en några hundra meter lång grävd kanal. Vid inloppet till kanalen finns en imponerande damm med valsluckor för utskoven. Valsluckor är vanliga på kraftstationer byggda på 1920-talet, men konstruktionsprincipen övergavs på grund av att den inte fungerade bra i kyla. Luckhusets form verkar hämtad från sydamerikanska trappstegspyramider. …
Eldforsen (1935)
När Korsnäsbolaget tröttnade på den dåliga lönsamheten i Eldforsens slipmassefabrik lade man ner verksamheten och satsade på kraftproduktion i stället. Fabrikens befintliga kraftstation med hela sju turbiner revs. Ersättaren var redan från början konstruerad för kraftleverans till det allmänna elnätet och stod klar 1935. Byggnaden är förhållandevis enkel i sin utformning med tegelfasad och platt tak. I maskinsalen står ett Kaplanaggregat levererat av Nohab i Trollhättan. Generatorn kommer – föga förvånande – från ASEA. Stationens maximala effekt är 3 MW. 1999 gjordes en omfattande renovering av stationen med bland annat ny hydraulik. 2008 påbörjades arbetet med den nya kraftstationen i …
Malfors
Malfors kraftstation i Ljungsbro byggdes av Vattenfall och öppnades 1936. Sedan år 2000 ägs den av Tekniska Verken Linköping AB. Stationen utnyttjar en fallhöjd på 28,5 meter. Den har två Francisturbiner som sammanlagt genererar 21 MW. För den arkitektoniska utformningen svarade med all sannolikhet Erik Hahr, som vi tidigare stött på i Lilla Edet och Lanforsen.
Gruvan i skogen
I dalaskogarna finns resterna av en järngruva som senast bröts 1960 – 1962. Anläggningen hade ”Vilda Västern-karaktär” och permanentades aldrig. Någon el drogs inte fram, utan man förlitade sig på dieselmotorer för att driva kompressorer, gruvspel och övrig utrustning. Under de två år gruvan var i drift tog man upp 12300 ton berg. 50 år senare har skogen växt sig tät. Trots att mycket av utrustningen lämnades kvar är det lätt att missa platsen om man inte vet vad man letar efter. Abandoned iron mine in the Dalarna region.