Transformatorhall, Olidan
Reparationshall (1921) för transformatorer vid Olidans kraftstation i Trollhättan. Den ritades, liksom kraftstationen, av Erik Josephson. I förgrunden syns den kanal som leder vatten till kraftverkets intagsbyggnad.
Jubileet som kom av sig
Om man kör bil genom Stenungsund möts man av en märklig syn. Uppe på Vetteberget står fyra skorstenar som verkar ha hamnat där av misstag. Förgäves letar blicken efter den industrianläggning som borde stå intill. Skorstenarna hör nämligen till en av landets märkligaste industrianläggningar. Inne i berget finns ett enormt kraftverk. Projekteringen av ett kraftverk i Stenungsund började på 1950-talet. På den tiden kom större delen av landets el från vattenkraft. Sommartid uppstod ibland vattenbrist, vilket ledde till problem med kraftförsörjningen. En kompletterande kraftkälla var nödvändig. Kärnkraften var ännu på experimentstadiet, så beslutet togs att bygga ett oljeeldat kraftverk. 1955 …
Vargöns kraftstation
Vargön är ett samhälle beläget vid Vänerns utlopp i Göta Älv. Bygget av Vattenfalls kraftstation påbörjades 1930. Till att börja med restes de maskinistbostäder som under byggtiden användes av arbetsledningen. Bostäderna är sedan några år rivna, men uppfarten och den omgivande muren finns ännu kvar. Stationen var klar för invigning 1934. Vargön ritades av Erik Hahr som även låg bakom utformningen av Lilla Edets kraftstation (1926) och Hojum (1943). Den funktionella stil som infördes i Lilla Edet, renodlades i Vargön. Stor vikt lades vid att förenkla underhåll. För vattenvägarna utnyttjas hävertprincipen, vilken möjliggör placering av turbinerna ovanför den övre vattenytan. …
Trotjänare i Trollhättan
Nästa år har Olidestationen i Trollhättan producerat el i 100 år. G3, det första aggregatet som kopplades in, har alltså med kortare avbrott producerat el sedan Strindbergfejden bröt ut och Mark Twain dog. Olidestationen var det första av tre “Nationalkraftverk” som byggdes av Vattenfall i början på 1900-talet. De andra låg i Porjus (1915) och Älvkarleby (1915). De tre verken ritades av samma arkitekt, Erik Josephsson, och byggdes med samma omsorg när det gäller detaljer. Tack till Christer Götesson för ett par trevliga dagar i Trollhättan.
Porjus – “Det vita kolet” i ödemarken
I början av 1900-talet bromsades Sveriges industriella utveckling av energibrist. Sverige saknade större inhemska tillgångar på stenkol och var beroende av import. Stora insatser gjordes för att bygga bort stenkolsberoendet, främst genom elektrifiering av industriproduktion och transporter. Järnvägsstyrelsen gjorde åren 1902 till 1908 försök som visade att elektrisk drift var tekniskt möjlig. Den gick även att räkna hem ekonomiskt, så man beslutade att omgående påbörja elektrifiering av statens järnvägar. Till pionjärprojekt utsågs Riksgränsbanan mellan Kiruna och Narvik. På banan fraktades malm åt LKAB och volymerna ökade stadigt. Med fortsatt användning av ånglok skulle det snart bli nödvändigt att anlägga dubbelspår …
Sveriges mest kontroversiella byggnad
Det finns bara två fönster Barsebäcks reaktorbyggnader. Genom fönstren ser man ut över Öresund och skorstenarna på de danska kolkraftverk som delvis ersatt de avvecklade reaktorerna i Barsebäck. Ironi blir sällan tydligare än så här. De politiker som för ett tiotal år sedan skulle rädda oss från kärnkraften ska nu träffas i Köpenham och rädda oss från kolkraften. Slutresultatet blir sannolikt detsamma som förra gången. Kostnaden får medborgarna ta. Att inte producera el i Barsebäck kostar svenska skattebetalare och elkonsumenter 1 miljon kronor per dygn. Till det ska läggas utebliven produktion värd 15-20 miljoner kronor per dygn. Barsebäcksverkets två reaktorer …
Skyddad: Laholms kraftstation
Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.