De svenska nationalkraftverken
Trollhättan (1910). Mer om Trollhättan finns här, här och här. Porjus (1915). Mer om Porjus finns här och här. Älvkarleby (1915). Mer om Älvkarleby finns här.
Mariestads kvarn
Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW.
Karsefors
Statkrafts kraftstation Karsefors i Lagan är den till effekten största söder om Trollhättan. Den byggdes av Sydkraft och öppnades 1930. Likt många andra stationer från samma tid fick Karsefors en påkostad arkitektonisk utformning. Hans Thyselius gav maskinsalen former inspirerade av antiken, medan intagsbyggnaden fick ett mer borgliknande utseende. Till intaget leds vattnet via en några hundra meter lång grävd kanal. Vid inloppet till kanalen finns en imponerande damm med valsluckor för utskoven. Valsluckor är vanliga på kraftstationer byggda på 1920-talet, men konstruktionsprincipen övergavs på grund av att den inte fungerade bra i kyla. Luckhusets form verkar hämtad från sydamerikanska trappstegspyramider. …
Malfors
Malfors kraftstation i Ljungsbro byggdes av Vattenfall och öppnades 1936. Sedan år 2000 ägs den av Tekniska Verken Linköping AB. Stationen utnyttjar en fallhöjd på 28,5 meter. Den har två Francisturbiner som sammanlagt genererar 21 MW. För den arkitektoniska utformningen svarade med all sannolikhet Erik Hahr, som vi tidigare stött på i Lilla Edet och Lanforsen.
Äldre instrumentering
I äldre kraftstationer installerades ofta en imponerande uppsättning instrument och kontrollutrustning. Det var inte bara fråga om nytta – minst lika viktigt var att det såg bra och pampigt ut. Om inte annat blev det enklare att förklara för investerarna var alla pengar tagit vägen. Fram till mitten av 1930-talet var många instrument hantverksmässigt tillverkade och variationen stor. Det ställde naturligtvis till det när saker gick sönder. Instrumentering var allvarliga saker och inget man slarvade med. Schaeffer och Budenberg skickade till exempel en anställd till Kina för att köpa hem en tunna bläck. Texten på mätartavlorna måste få rätt nyans. …
Stuguns kraftstation
Stuguns kraftverk i Indalsälven ritades, liksom Näverede några kilometer uppströms, av Per-Olof Olsson. Exploateringen av Indalsälven gick på 50-talet i en rasande fart. Projekten avlöste varandra i vad som närmast kan beskrivas som serieproduktion av kraftverk. Stugun blev färdigt 1956 – året efter Näverede. Stationerna är snarlika med betongfasad och ett band av glas runt om. Bägge har dubbla Kaplanturbiner. I Stugun är effekten något lägre (41 MW) på grund av lägre fallhöjd.
Sommar i Älvkarleby
Vattenfalls kraftverk i Älvkarleby öppnade 1915 och är fortfarande ett av de största i Dalälven. Mer information och vinterbilder finns här. Bilder från insidan finns här.
Untra – Slottet vid Dalälven
Statliga Vattenfallsstyrelsens nationalkraftverk i Trollhättan, Porjus och Älvkarleby satte ribban när Stockholms Gas och Elektricitetverk byggde vattenkraftverk i Untra. Gustaf de Frumerie ritade ett kraftslott som inte överträffats i Sverige. Bygget påbörjades 1911 och stod klart 1918. Vid invigningen hade stationen fyra Francisaggregat som kompletterades med ett femte 1937. Kraftöverföringen …