Indalsälvens regleringsförening bildades i Östersund i mars 1920. Bland initiativtagarna fanns de företag som byggt eller planerade att bygga kraftverk i älven, bland andra Krångede AB och Eggfors AB. Till ordförande för föreningen utsågs den dåvarande generaldirektören för Vattenfallsstyrelsen Fredrik Vilhelm Hansen. Under de första åren var verksamheten ganska blygsam …
Stadsforsen ligger nedströms Bispgården (och Svarthålsforsens kraftverk) i Indalslälven. Det första kraftverket i forsen var en ombyggd kvarn som försetts med tre turbiner 1895. Kvarnen brann ner 1912 och något år senare byggde Johnsonbolaget AB Stadsforsen ett kraftverk på motsatta stranden. Det var i drift fram till att blixten slog …
Vattenfalls kraftverk Midskog i Indalsälven byggdes under pågående världskrig 1941-1944. Bränslebristen och det dåligt utbyggda vägnätet gjorde att man måste ordna boende för anläggarna intill byggplatsen. Runt Midskog var det glest befolkat och möjligheterna att inkvartera anläggarna i privata hem små. Man ville till varje pris undvika den typ av …
Gammelänge kraftverk ligger nedströms Krångede i Indalsälven och utnyttjar den återstående fallhöjden mellan Krångedeverket och Hammarforsen i Ragunda. Arbetena i Gammelänge inleddes 1941 och försvårades av krigsårens materialbrist. Dessutom blev stora delar av arbetsstyrkan om totalt 950 man periodvis inkallad till beredskapstjänst. Älven dämdes över med en 450 meter lång …
Kraftstationen i Krångede. Den röda byggnaden till vänster i bild är stationens intag. I mitten syns omlastningshallen med sina karakteristiska gavelfönster från golv till tak. Kontrollrum, personal och kontorsutrymmen finns i huskroppen till höger. Notera den bevarade flottningsrännan framför stationen. Sommaren är en intensiv period för landets kraftproducenter. Under en …
Hammarforsen är ett kraftverk i Indalsälven. Anläggningen som togs i bruk 1928 ritades av Osvald Almqvist – en av landets främsta kraftverksarkitekter. Han inledde sin karriär med att rita den magnifika kraftstationen Forshuvud i Borlänge. Hammarforsen ritade han på uppdrag av VBB. Den funktionalistiska byggnaden fick motstående pulpettak över intag och maskinsal. Almqvist kallade detta för ”flerhusverkan” och ägnade mycket tid åt att, bland annat med hjälp av modeller, arbeta fram rätt vinklar på taken. Just pulpettaken kom efter Hammarforsen att bli ett återkommande tema i Almqvists byggnader. Det strikt rationella uttrycket ledde till att han ibland hamnade i konflikt …
Krångedeforsarna ligger i Indalsälven vid utloppet av sjön Gesunden. Här öppnades 1936 landets tredje underjordiska kraftstation. Anläggningen hade vid driftstarten de kraftfullaste generatorerna i Sverige och var under en tid landets till effekten största kraftverk. Tekniken och Erik Hahrs mäktiga arkitektur hamnade emellertid i bakgrunden. Den stora nyheten var att Krångede var privatägt. Företaget som byggde anläggningen – Krångede AB – ägdes gemensamt av Sandvikens Jernverk, SKF, Fagersta Bruks AB, Korsnäs och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. Ägarna var huvudsakligen företag i stål och gruvindustrin. Med på ett hörn var även Stockholms stad som några år tidigare gått samman med Sandvikens jernverk …
Gammelänge kraftverk i Indalsälven byggdes under åren 1941 till 1944. Bygget blev ett av Erik Hahrs sista projekt – han avled samma år som anläggningen togs i drift. Hahr var en av de flitigast anlitade kraftverksarkitekterna med anläggningar som Lilla Edet, Hojum och
Stuguns kraftverk i Indalsälven ritades, liksom Näverede några kilometer uppströms, av Per-Olof Olsson. Exploateringen av Indalsälven gick på 50-talet i en rasande fart. Projekten avlöste varandra i vad som närmast kan beskrivas som serieproduktion av kraftverk. Stugun blev färdigt 1956 – året efter Näverede. Stationerna är snarlika med betongfasad och ett band av glas runt om. Bägge har dubbla Kaplanturbiner. I Stugun är effekten något lägre (41 MW) på grund av lägre fallhöjd.
Kraftstationen Näverede i Indalsälven var en del av den massiva utbyggnad av vattenkraften som kulminerade på 1950-talet. För utformningen svarade Per-Olof Olsson som vunnit en arkitekttävling anordnad av Vattenfall. Olsson fick även förtroendet att rita kraftverket i Stugun några kilometer nedströms. Stationen invigdes 1955. Den har de senaste åren genomgått omfattande renoveringar med bland annat nya generatorer och löphjul. Näveredes två Kaplanturbiner producerar idag i genomsnitt 318 Gwh per år. Fallhöjden är 13 meter.