Kraftverket i Sveg byggdes under första halvan av 1970-talet och är alltså samtida med miljonprogrammet. Arkitekturen ägnades ingen större uppmärksamhet och det var mest en fråga om hur många prefabricerade betongelement som skulle användas. Vid kraftverket har Ljusnan dämts över vilket skapat ett vattenmagasin med en regleringsamplitud på hela 11 …
Maskinhuset (till vänster i bilden ovan) var en av de ursprungliga byggnaderna vid gasverket som togs i bruk 1893. Byggnaden ingick i produktionskedjan för kolgas och innehöll utrustning för att avskilja ammoniak. Det är emellertid inte mycket som återstår från byggåret. 1935 inträffade en explosion och skadorna på maskinhuset blev …
Ibland kan jag tycka att orden ”genuin fjällmiljö” används väl frikostigt. Kraven på vad som är genuint verkar låga. Lite furupanel eller en skidlift i närheten räcker. Desto roligare är det när man kommer till platser som överträffar förväntningar skapade av copywriters. Anjans fjällstation, belägen vid väg 336 mellan Kall och riksgränsen mot Norge, är en sådan plats. Anjan är klassisk mark för fjällturister. Timmerhuset byggdes 1937 av Eyvind Frölich som inspirerats av byggnadsstilen i Alaska. I början av 1940-talet drogs det in elektrisk ström men sedan dess har utvecklingen gått i makligt takt. Under resan mot Anjan sjunker stressnivån …
Hammarforsen är ett kraftverk i Indalsälven. Anläggningen som togs i bruk 1928 ritades av Osvald Almqvist – en av landets främsta kraftverksarkitekter. Han inledde sin karriär med att rita den magnifika kraftstationen Forshuvud i Borlänge. Hammarforsen ritade han på uppdrag av VBB. Den funktionalistiska byggnaden fick motstående pulpettak över intag och maskinsal. Almqvist kallade detta för ”flerhusverkan” och ägnade mycket tid åt att, bland annat med hjälp av modeller, arbeta fram rätt vinklar på taken. Just pulpettaken kom efter Hammarforsen att bli ett återkommande tema i Almqvists byggnader. Det strikt rationella uttrycket ledde till att han ibland hamnade i konflikt …
Kolgas (stadsgas) var ursprungligen en biprodukt vid koksframställning. Processen att framställa gas för belysningsändamål utvecklades av skotten William Murdoch på 1790-talet. Det första stadsgasverket – ägt av företaget med det fantasifulla namnet “The Gas Light and Coke Company” – byggdes i London och togs i bruk 1812. Stockholms tur kom 1853 då Klaragasverket stod färdigt. Anläggningens kapacitet blev snart otillräcklig. 1893 ersattes den av Värtagasverket. I Värtagasverket användes till att börja med så kallade retortugnar för gasframställningen. Kolet kärrades in till ugnarna från det närbelägna kolhuset. Retorthuset ritades av Ferdinand Boberg och byggdes ut i etapper fram till 1903. Anläggningen …
Stenkol, råvaran för gasframställning i Värtagasverket, förvarades under de första decennierna i två gigantiska trälador placerade parallellt med gasverkets retorthus. Byggnaderna förlängdes i etapper och hade när de var fullt utbyggda en längd på 240 meter. Kolet lossades från fartyg vid gasverkets hamn och transporterades med linbana till kolhusen. 1918 började man lagra kolet utomhus på den upplagstomt som nu håller på att bebyggas med bostäder. Efter att de förlorat sin funktion har kolhusen rivits i etapper, bland annat för att ge plats åt spaltgasverket som togs i drift 1971. Den kvarvarande byggnaden används idag som förråd.
Gasklockorna vid Stockholms Stads gasverk i Värtan får nog räknas till stadens mest kända byggnader. Produktion av stadsgas pågick fram till 2011. Området runt gasverket genomgår nu en snabb förändring. Projektet Norra djurgårdsstaden innebär byggande av 10 000 bostäder och arbetsplatser för 30 000 personer. Bostäderna byggs bland annat på gasverkets gamla kol och kokslager. Gasklockorna är förstås de byggnader som dominerar synfältet när man besöker området. De två klockorna i tegel – tagna i bruk 1893 respektive 1900 – är de äldsta. Arkitekt var Ferdinand Boberg (1860 – 1946) som förutom gasverket bland annat ritade Nordiska Kompaniet, LO-borgen och …