Mariestads kvarn

2011/10/09

Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW.

Bursnäs kraftverk

2011/09/29

Bursnäs kraftstation skulle med sitt pulpettak och putade fasad smälta in i många nybyggda villaområden. Men stationen stod klar redan 1962. Dammen ger en fallhöjd på 10 meter. Inne i maskinsalen står en ensam Kaplanturbin på 8 MW. Årsproduktionen är 27 GWh. The Bursnäs hydroelectric power station in the river Ljungan. It has a single 8 MW Kaplan turbine installed in 1962.

Under golfbanan i Porjus

2011/09/14

När den första kraftstationen i Porjus byggdes var det i väglöst land och under svåra förhållanden. Idag är det betydligt mer civiliserat, men karaktären av nybyggarsamhälle finns ändå kvar. Uppe på kraftverkets damm kan man stöta på ren och golfare. Utslaget till det nionde hålet på Porjus golfbana (par 4) ligger på dammkrönet. Jag har tyska bekanta som tycker att det är oerhört exotiskt. Ja inte renarna förstås – renar springer ju överallt i Sverige. Men golf! På landets till effekten tredje största vattenkraftverk! Det gååår ju bara bara inte! Misstron är fortsatt djup även efter att jag visat bildbevis. …

Skallböle

2011/09/04

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Parteboda

2011/08/30

Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …

Ljunga kraftstation

2011/08/28

Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …

Vietas

2011/08/26

Utloppet från Vietas kraftstation, inte långt från Stora Sjöfallet. Vietas använder vatten från sjöarna Satisjaure och Suorva (Akkajaure). Den underjordiska anläggningen ägs av Vattenfall och stod klar 1971.

Karsefors

2011/07/23

Statkrafts kraftstation Karsefors i Lagan är den till effekten största söder om Trollhättan. Den byggdes av Sydkraft och öppnades 1930. Likt många andra stationer från samma tid fick Karsefors en påkostad arkitektonisk utformning. Hans Thyselius gav maskinsalen former inspirerade av antiken, medan intagsbyggnaden fick ett mer borgliknande utseende. Till intaget leds vattnet via en några hundra meter lång grävd kanal. Vid inloppet till kanalen finns en imponerande damm med valsluckor för utskoven. Valsluckor är vanliga på kraftstationer byggda på 1920-talet, men konstruktionsprincipen övergavs på grund av att den inte fungerade bra i kyla. Luckhusets form verkar hämtad från sydamerikanska trappstegspyramider. …

Finshyttan

2011/07/07

Finshyttans bruk norr om Filipstad var länge ledande inom kraftmaskiner. Företaget anlade en ny hytta 1875-76 och konstruerade i samband med bygget turbiner för eget bruk. Ryktet om den lyckade turbinkonstruktionen spred sig snabbt och inom ett par decennier ägnade sig företaget nästan uteslutande åt tillverkning av vattenturbiner. När Stora Kopparberg och Grängesbergsbolaget skulle bygga kraftverk i Mockfjärd valde man turbiner från Finshyttan. När kraftverket stod klart 1912 hade Finshyttan växt till 150 anställda. På 1920-talet började man tillverka turbiner av Lawaczecktyp som bland annat installerades i Forshuvudforsen och Lilla Edet. Det är ett stiliserat löphjul från en Lawaczeckturbin som …

Mockfjärd (1961)

2011/06/27

En blogpost om den första kraftstationen i Mockfjärd finns här. I slutet av 1950-talet blev det dags att öka effekten i Mockfjärd. Stationen från 1910 var sliten och gick inte längre att bygga ut. En ny maskinsal med nya vattenvägar sprängdes därför ut i anslutning till den gamla. När den nya stationen byggdes drog man nytta av 50 års utveckling på tunnel och bergarbetesområdet. Utrymmena är gigantiska i jämförelse med den ursprungliga stationen och maskinsalen kan nås med lastbil. De två ursprungliga avloppstunnlarna kompletterades med en tredje som hade större diameter. 1961 togs det första aggregatet i den nya stationen …

Category Archives

kraftverk