Gammelänge kraftverk i Indalsälven byggdes under åren 1941 till 1944. Bygget blev ett av Erik Hahrs sista projekt – han avled samma år som anläggningen togs i drift. Hahr var en av de flitigast anlitade kraftverksarkitekterna med anläggningar som Lilla Edet, Hojum och
Den karakteristiska gruvlaven vid Klingspors schakt i Ställberg togs i bruk 1922. Delar av den infrastruktur som byggdes upp för gruvdriften används fortfarande. Gruvspel, pumpar och belysning drevs av el producerad i två kraftverk inte långt från gruvan. Brattfors byggdes samtidigt som gruvlaven och maskinstationen fick en utformning anpassad till den större byggnaden. 35 år efter gruvans nedläggning 1977 och 90 år efter invigningen levererar Brattfors kraft till det allmänna elnätet. Anläggningen ägs idag av VB Kraft. Brattfors ligger nedströms sjön Norra Hörken i Arbogaån och utnyttjar en fallhöjd på 24,5 meter. Vattenvägarna är ovanligt omfattande med tanke på stationens …
Från Kungsleden i backen ner mot Vakkotavare ser Akkajaure ut som vilken fjällsjö som helst, även om den är väldigt stor. Men sjön är en konstgjord vattensamling som skapades när dammen i Suorva byggdes på 1920-talet. Uppifrån ser man på stränderna att vattennivån varierar kraftigt över tiden. Suorvamagasinet har byggts ut i etapper. Dammen är efter den fjärde etappen (färdig 1972) 750 meter lång och 50 meter hög. Vattenytan kan variera 30 meter och volymen är svindlande 6000 miljoner kubikmeter. Magasinet lagrar vatten för att jämna ut skillnader i nederbörd. Tack vare dammen finns vatten tillgängligt när behovet av el …
Lindbyns kraftstation ligger i Dalälven öster om Mockfjärd. Stationen som togs i drift 1953 har stora likheter med den i Stora Skedvi som stod klar fyra år tidigare. På insidan är stora delar av 50-talsmiljön intakt. Kontrollpanelen i plåt står framför maskinistens väl insuttna arbetsplats. Men det var länge sedan det satt en maskinist och övervakade driften här. Lindbyn är – som de flesta av landets vattenkraftverk – avbemannat. När maskinisten i Lindbyn gick i pension 1976 drogs tjänsten in. De första vattenkraftverken hade manuell reglering. En maskinist fick ägna arbetsdagen åt att hela tiden justera turbinens pådrag för att …
Turinge kraftverk ägt av E.ON ligger i Ljungan, mellan anläggningarna i Rätan och Bursnäs. Under 60-talet byggdes vattenkraften ut i hög takt. Man kan nästan tala om serieproduktion av kraftverk. Tiden för paradanläggningar med påkostad arkitektur var över. De prefabricerade betongelementen hade gjort sitt intåg och Turinge blev en ganska oansenlig byggnad. Kraftverket byggdes av dåvarande Sydsvenska Kraftaktiebolaget under åren 1958-1962. Maskinstationen försågs med två Kaplanaggregat på tillsammans 18 MW. Fallhöjden är 22 meter. Fem år efter att kraftstationen stod klar upphörde flottningen i Ljungan. Den kilometerlånga flottningsrännan fungerar dock fortfarande som utskov.
Vargöns kraftstation ligger i utkanten av Vänersborg, precis där Vänern övergår i Göta Älv. I början av oktober var det extra mycket vatten i Älven efter ett par veckors intensivt regn. Ett aggregat var dessutom avställt för underhåll vilket ledde till att ovanligt stora mängder vatten spilldes genom stationens utskov. Jag besökte Vargön första gången 2009. Från kraftstationens tak ser man att det hänt en del sedan sist. Av Wargöns bruk återstår bara en kontorsbyggnad och några husgrunder. Vargön Alloys till vänster i bild klarade sig igenom finanskrisen och finns kvar. Vargön är på flera sätt en unik konstruktion som …
Den här sensommaren och hösten har besökare till sluss och fallområdet i Trollhättan mötts av en ovanlig syn. Trafikkanalen och intagskanalerna till Olidestationen har varit tömda på vatten. Förra gången de tömdes var 1994, så det är inte varje dag man har möjlighet att se vad som döljs under ytan. Förutom de obligatoriska cyklarna kan man se storleken på kanalerna. Det ger en förståelse för vilka enorma mängder vatten det är fråga om. Vattenvägarna byggdes under åren 1907-1909 med dåtidens primitiva utrustning. Som mest sysselsattes 1500 man. Med fördelningsbassängen torrlagd kan man se intagsluckorna till stationens turbiner. De runda öppningarna …
Solen har gått ner och det är på väg att bli mörkt när jag kommer fram till Hermansboda kraftverk i Ljungan. Det är en ganska futuristisk skapelse i vit och grå betong med svart pulpettak. Nedströmsfasaden domineras av de två sugrörsluckorna. Anläggningen stod klar 1962 och ägs av Ångefallen kraft AB – ett bolag som ägs av Ånge kommun och Fortum. I maskinsalen finns två Kaplanaggregat på tillsammans 12 MW. På 60-talet var Ljungan en viktig flottled så stationen försågs med ett flottningsutskov som fortfarande är kvar. Hydroelectric power station at Hermansboda in Ljungan (1962). Peak generating capacity is 12 …
Som ett stort kraftverk – fast mindre. Så kan man sammanfatta Getteråns kraftstation. Den stilrena tegelbyggnaden har alla delar vi känner igen från större stationer. Det finns en tilloppstub i stål, ett ställverkstorn med balkong och ett litet utomhusställverk. Under den välputsade maskinsalens pulpettak står en ensam Francisturbin med horisontell axel. Kraftverket ägs av Härjeåns kraft och togs i drift 1956. Alldeles intill står en före detta maskinistbostad. Vid mitt besök i somras var huset till salu.