Krokströmmens klagan del 1: Lokalbekymmer

Vattenrallarna i Krokströmmen hade i jämförelse med pionjärerna i Porjus och Suorva några decennier tidigare förhållandevis drägliga arbets- och bostadsförhållanden. Nöjesutbudet i Älvros som låg närmast bygget var dock synnerligen begränsat om man inte gillade att gå i kyrkan, fiska eller åka skidor. Det var med andra ord ett ganska …

Långå

Mot slutet av 1960-talet började vattenkraftsbyggandet i Sverige stanna av. Den höga utbyggnadstakten efter andra världskriget hade nästan gjort slut på användbara älvsträckor. Samtidigt växte sig protesterna mot ytterligare vattenkraft allt starkare. Den lågt hängande frukten var med andra ord redan plockad och kraftföretagen började se slutet av vattenkraftsepoken. I …

Dags för kärnkraft

Filmen “Dags för kärnkraft” producerades när kärnkraftverket i Marviken nästan var färdigt att tas i bruk. I filmen får vi bland annat se kontrollrum, reaktor- och turbinhallar samt slutmontering av bränsleelement. Det mesta var färdigt för drift men mindre än ett år senare var projektet nedlagt utan att reaktorn startats. …

Halvfari

Fortums kraftverk Halvfari uppfördes 1976–1978 och är – i likhet med samtida anläggningar – inget arkitektoniskt mästerverk. Kraftverket är i alla fall vackert beläget i Ljusnans dalgång några kilometer uppströms Hede. Under 2011 gjordes ett antal ombyggnader för att förbättra dammsäkerheten vid höga flöden. Dammen förstärktes och försågs med erosionsskydd. …

Från festplats till funkispalats

Laforsen i Ljusnan är ett vattenkraftverk beläget mellan Färila och Kårböle i Hälsingland. Under tiden mellan världskrigen var platsen kanske mest känd för de pingstfester som arrangerades vid den närbelägna dansbanan. Festerna var välbesökta och krävde periodvis stora insatser av ordningsmakten. Sedan kraftstationen togs i bruk 1953 är det mer …

Byarforsens kraftverk

Byarforsens kraftverk ligger i Ljusnan, mellan stationerna i Sveg och Krokströmmen. Kraftverket byggdes på 1970-talet och personen som ritade maskinstationen har sannolikt aldrig tilldelats något arkitekturpris. Anläggningen utnyttjar en fallhöjd på 9,9 meter för att driva en ensam Kaplanturbin. Maximal effekt är 16 MW.

Då och nu i Marviken

Bygget av atomkraftverket i Marviken dokumenterades flitigt och det är alltid intressant att jämföra historiska bilder med nya. 1967 var monteringen av stationen inne i sin mest intensiva fas. Betongarbetena var i stort sett färdiga och man hade börjat dra de kilometervis med rör och kabel som behövdes för att …

Sveg

Kraftverket i Sveg byggdes under första halvan av 1970-talet och är alltså samtida med miljonprogrammet. Arkitekturen ägnades ingen större uppmärksamhet och det var mest en fråga om hur många prefabricerade betongelement som skulle användas. Vid kraftverket har Ljusnan dämts över vilket skapat ett vattenmagasin med en regleringsamplitud på hela 11 …

Marvikenprojektet

Nu är jag färdig med dokumentationen av Marvikens kraftverk som jag gjort på uppdrag av Vattenfall. Reaktorprojektet i Marviken var en av efterkrigstidens största industrisatsningar och pågick under åren 1958-1970. Projektet avbröts bara några månader innan kraftverket skulle tas i drift. Hur det kunde gå så snett kan man läsa …

Förnyelse i Gammelänge

Gammelänge kraftverk ligger nedströms Krångede i Indalsälven och utnyttjar den återstående fallhöjden mellan Krångedeverket och Hammarforsen i Ragunda. Arbetena i Gammelänge inleddes 1941 och försvårades av krigsårens materialbrist. Dessutom blev stora delar av arbetsstyrkan om totalt 950 man periodvis inkallad till beredskapstjänst. Älven dämdes över med en 450 meter lång …