Nyköpingsån har, trots relativt liten vattenföring och fallhöjd, länge varit en viktig kraftkälla. Bland de första att elektrifiera var Nyköpings spinnerier och väverier. Av textilindustrin återstår idag bara några ombyggda fabriksbyggnader, men nedströms regleringsdammen vid Christineholm finns fortfarande tre kraftverk från 1900-talets första hälft. Sedan 2013 ägs de av Nyköpings …
I en tidigare bloggpost skrev jag lite om regleringen av sjöarna i Kallsjösystemet. Anjan, som ligger mellan Kallsjön och Norska gränsen, är en av de sjöar där vattenregleringsföretaget utnyttjade möjligheten att ansöka om tillfällig reglering. En damm över sjöns utlopp började byggas 1939 och kunde tas i bruk redan till …
Näveredeforsen ligger mellan Midskog och Stugun i Indalsälven. 1952 beställde Vattenfall ett kraftverk som togs i drift bara tre år senare hösten 1955. Forsen dämdes över med en 770 meter lång och 18 meter hög jorddamm. Nedströms grävdes en 200 meter lång avloppskanal och älven rensades på en sträcka av …
Indalsälvens regleringsförening bildades i Östersund i mars 1920. Bland initiativtagarna fanns de företag som byggt eller planerade att bygga kraftverk i älven, bland andra Krångede AB och Eggfors AB. Till ordförande för föreningen utsågs den dåvarande generaldirektören för Vattenfallsstyrelsen Fredrik Vilhelm Hansen. Under de första åren var verksamheten ganska blygsam …
Tännån avvattnar sjön Östersjön i västra Härjedalen och mynnar ut i Ljusnan strax söder om Tännäs. 1939 bildades Tännåns Elektriska Förening u.p.a. och två år senare beviljades föreningen ett bidrag från staten på sammanlagt 320000 kronor. Pengarna skulle användas för att uppföra en kraftstation i Tännfallet och tillhörande distributionsnät. Kraftverket …
Stadsforsen ligger nedströms Bispgården (och Svarthålsforsens kraftverk) i Indalslälven. Det första kraftverket i forsen var en ombyggd kvarn som försetts med tre turbiner 1895. Kvarnen brann ner 1912 och något år senare byggde Johnsonbolaget AB Stadsforsen ett kraftverk på motsatta stranden. Det var i drift fram till att blixten slog …
Kraftverket Hummelforsen i Västerdalälven byggdes av Korsnäs AB och stod färdigt 1955. Maskinstationen är en ganska anspråkslös byggnad, typisk för efterkrigstidens allt mer anonyma industriarkitektur. Generatorhallen är det mest tilltalande utrymmet i stationen. Från en balkong i marknivå har man utsikt över toppen av det ensamma Kaplanaggregatet ett par våningar …
Billstaån är vattendraget mellan sjöarna Näkten och Storsjön i Bergs kommun. I ån finns tre av Jämtkrafts kraftstationer. Närmast Storsjön ligger Billsta som genomgick en omfattande upprustning 2011-2012. All maskinell utrustning byttes ut. Stationen byggdes ursprungligen 1911 och drivvattnet leds via en trätub. Årsproduktionen är ca 2,5 GWh.
De stora kraftverk som konstruerades i början av 1900-talet användes av industrin eller för att leverera elektricitet till större städer. Ägarna var oftast inte intresserade av att få privatpersoner som kunder och distributionsnäten var glesa eller obefintliga i stora delar av landet. I elektricitetens barndom var det i stället små …
Vattenfalls kraftverk Midskog i Indalsälven byggdes under pågående världskrig 1941-1944. Bränslebristen och det dåligt utbyggda vägnätet gjorde att man måste ordna boende för anläggarna intill byggplatsen. Runt Midskog var det glest befolkat och möjligheterna att inkvartera anläggarna i privata hem små. Man ville till varje pris undvika den typ av …