Bonsaikraftverk i Getterån

2011/10/19

Som ett stort kraftverk – fast mindre. Så kan man sammanfatta Getteråns kraftstation. Den stilrena tegelbyggnaden har alla delar vi känner igen från större stationer. Det finns en tilloppstub i stål, ett ställverkstorn med balkong och ett litet utomhusställverk. Under den välputsade maskinsalens pulpettak står en ensam Francisturbin med horisontell axel. Kraftverket ägs av Härjeåns kraft och togs i drift 1956. Alldeles intill står en före detta maskinistbostad. Vid mitt besök i somras var huset till salu.

Mariestads kvarn

2011/10/09

Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW.

Bursnäs kraftverk

2011/09/29

Bursnäs kraftstation skulle med sitt pulpettak och putade fasad smälta in i många nybyggda villaområden. Men stationen stod klar redan 1962. Dammen ger en fallhöjd på 10 meter. Inne i maskinsalen står en ensam Kaplanturbin på 8 MW. Årsproduktionen är 27 GWh. The Bursnäs hydroelectric power station in the river Ljungan. It has a single 8 MW Kaplan turbine installed in 1962.

Skallböle

2011/09/04

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Parteboda

2011/08/30

Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …

Ljunga kraftstation

2011/08/28

Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …

Vietas

2011/08/26

Utloppet från Vietas kraftstation, inte långt från Stora Sjöfallet. Vietas använder vatten från sjöarna Satisjaure och Suorva (Akkajaure). Den underjordiska anläggningen ägs av Vattenfall och stod klar 1971.

Höljebro

2011/08/22

Höljebro nya kraftstation i Ljusnan togs i drift 2001. Byggnaden ritad av Klas Holmgren ger – för att vara en modern industribyggnad – ovanligt många ledtrådar om vad som sker innanför väggarna. Holmgren har även ritat den nya stationen i Avesta. I den nya stationen finns aggregat G4. I en äldre byggnad något hundratal meter bort står G3. Plåtskjulet runt G3 kommer nog inte att vinna priset för Gävleborgs läns vackraste byggnad. Den uppmärksamme läsaren undrar kanske var G1 och G2 tagit vägen? Byggnaden med de två ursprungliga aggregaten från 1930-talet är riven. Det som återstår av den ursprungliga anläggningen …

Mockfjärd (1961)

2011/06/27

En blogpost om den första kraftstationen i Mockfjärd finns här. I slutet av 1950-talet blev det dags att öka effekten i Mockfjärd. Stationen från 1910 var sliten och gick inte längre att bygga ut. En ny maskinsal med nya vattenvägar sprängdes därför ut i anslutning till den gamla. När den nya stationen byggdes drog man nytta av 50 års utveckling på tunnel och bergarbetesområdet. Utrymmena är gigantiska i jämförelse med den ursprungliga stationen och maskinsalen kan nås med lastbil. De två ursprungliga avloppstunnlarna kompletterades med en tredje som hade större diameter. 1961 togs det första aggregatet i den nya stationen …

Mockfjärd (1910)

2011/06/25

I byn Lillstup utanför Mockfjärd ligger Mockfjärds kraftstation. Ovan jord finns en imponerande ställverksbyggnad i tegel samt en damm över Västerdalälven. Men det mest intressanta döljer sig – som ofta när det gäller vattenkraft – i underjorden. Stationen byggdes av Grängesbergsbolaget och Stora Kopparberg mellan åren 1907 och 1912. Kraften skulle användas till gruvan i Grängesberg och Domnarvets järnverk. När Mockfjärdsanläggningen togs i drift 1910 var den Sveriges och sannolikt Europas första underjordiska kraftstation. Älven torrlades på en sträcka av nästan två kilometer och vattnet leddes till en underjordisk maskinhall. Den underjordiska maskinsalen nås via ett sluttande hisschakt. Hissen och …

Category Archives

kraftstation