Näverede

Kraftstationen Näverede i Indalsälven var en del av den massiva utbyggnad av vattenkraften som kulminerade på 1950-talet. För utformningen svarade Per-Olof Olsson som vunnit en arkitekttävling anordnad av Vattenfall. Olsson fick även förtroendet att rita kraftverket i Stugun några kilometer nedströms. Stationen invigdes 1955. Den har de senaste åren genomgått omfattande renoveringar med bland annat nya generatorer och löphjul. Näveredes två Kaplanturbiner producerar idag i genomsnitt 318 Gwh per år. Fallhöjden är 13 meter.

Metropolitan Building

Det har blivit sen eftermiddag när vi når toppen av Metropolitan Building i centrala Detroit. Det är märkligt fridfullt och man kan inte tro att vi är mitt inne i USAs 11:e största stad. Den 15 våningar höga skyskrapan  byggdes 1924-1925.  Hyresgästerna var huvudsakligen i ur och juvelerarbranschen. Sedan 1977 är byggnaden lämnad åt sitt öde. Det har funnits planer på att bygga om Metropolitan till lägenheter, men man verkar inte kommit längre än till att montera upp byggnadsställningar.

Hojum

Den monumentala Olidestationen från 1910 är den mest kända av Vattenfalls anläggningar i Trollhättan. En bit uppströms ligger den lite mer diskreta Hojumstationen insprängd i en bergknalle under Oscarsbron. Arbetet med Hojum kom igång efter att Vattenfall färdigställt kraftverket i Vargön 1934. Beslut att bygga själva kraftstationen togs formellt 1938, men då hade grävskoporna redan arbetat med ”förberedelser” i flera år. Om projektet påbörjats idag hade man säkert upptäckt en riksintressant husgrund eller fågellokal, men 30-talets teknikoptimism lät sig inte hindras. Planer på ytterligare en kraftstation i Trollhättefallen fanns redan 1905 men förutsättningar för projektet gavs inte förrän 1937. Då …

Kattstrupeforsen

Jämtkrafts kraftverk Kattstrupeforsen ligger i Indalsälven öster om Krokom. Kraftverket byggdes av Vattenfall och Östersunds Elektriska AB (senare Jämtkraft) mellan åren 1939 och 1942. För arkitekturen svarade vattenfalls chefsarkitekt Sven Malm – son till den tidigare generaldirektören Gösta Malm. Han ritade även kraftverken i Midskog, Hölleforsen och Bergeforsen som var några av Vattenfalls större projekt under 40 och 50-talen. Malm tog över stafettpinnen efter Erik Hahr och fortsatte i den rationella stil som Hahr utvecklat i Vargöns kraftstation. Utformningen påverkades naturligtvis också av att stationen byggdes under ett pågående världskrig. Det gällde att göra stationen svårupptäckt och försvåra anfall från …

Grossinger’s Resort

I början av 1900-talet ville allt fler NewYorkbor resa på semester. Området Catskills låg perfekt till, ett par timmars resa från staden. Ett stort antal hotell etablerades snabbt i området som kom att kallas ”Borschtbältet” eller ”Judiska alperna”. En majoritet av ägarna var judar invandrade från Östeuropa. Grossinger’s var, tillsammans med värsta konkurrenten Concord, de lyxigaste och mest kända. Allt började när Selig Grossinger 1914 lämnade New York för ett stillsamt liv på landet. Det visade sig dock att jordbruksmarken han köpt var värdelös, så familjen började hyra ut rum till turister. Resten är, som man brukar säga i USA, …

Granboforsens kraftstation

Jämtlands län elektrifierades tidigt. Under 1900-talets början bildades ett 40-tal elföreningar som tillsammans drev närmare 100 små kraftverk. Under 60 och 70-talet förvärvades elföreningarna av Östersunds Elektriska AB som sedan 1979 heter Jämtkraft. I dag äger företaget 17 vattenkraftverk. Granboforsen, beläget i närheten av Litsnäset norr om Östersund, är ett av dessa. Stationen öppnade 1980 och ser ut som en typisk 80-talskonstruktion. Rörturbiner och intetsägande maskinstationer var på modet. De två turbinerna ger tillsammans maximalt 24 MW. Årsproduktionen är 120 Gwh.

Järnvägsbro vid Litsnäset

Vid Litsnäset, 21 km norr om Östersund, korsar Inlandsbanan Indalsälven. Bron byggdes för att klara 20 tons axeltryck, eftersom det fanns planer på att transportera malm från Norrbotten på Inlandsbanan.

Krokströmmen

Krokströmmens kraftverk ligger vid Kroksjöns utlopp, inte långt från Älvros. Älven Ljusnan har dämts upp med en 45 meter hög och 160 meter bred valvdamm. Verket – som uppfördes av Örebro Elektriska AB – var en del i den storsatsning på elproduktion som inleddes efter andra världskriget. Vid ena stranden står intagets luckhus. Kraftmaskinerna står i en underjordisk maskinsal, 60 meter ner i berget. Ursprungligen installerades två Francisturbiner på tillsammans 50 MW. 1963 togs en Kaplanturbin på 53 MW i drift. Idag är Krokströmmen den till effekten näst största av de 22 stationerna i Ljusnan. Långå, som även den ägs …

Fasadrenoverat i Lilla Edet

Kraftstationen i Lilla Edet har under senaste året genomgått omfattande renoveringar. I november var byggnadsställningarna borta och resultatet såg ut så här. Erik Hahrs byggnad från 1921 blev stilbildande för svenska kraftverk under 20 och 30-talet. Han fortsatte att rita kraftverk – bland annat i Krångede, Lanforsen och Vargön. För ett år sedan såg det ut så här.

Rymdstationen i Strömsnäsbruk

Kvarnaholms kraftstation utanför Strömsnäsbruk stod klar 1958. Året innan hade Sovjetunionen skickat upp Sputnik. Tor Engloos futuristiska byggnad låg helt rätt i tiden. Arkitekturen var sparsmakad med putsad betong och glas. I maskinsalen stod två Kaplanaggregat på tillsammans 5,5 MW. Kontrollrummet placerades i en utbyggnad på maskinsalens nedströmssida. Kvarnaholm byggdes av Strömsnäs Bruk AB, men ägs idag av norska Statkraft. The Kvarnaholm hydroelectric power station at Strömsnäsbruk opened in 1958.