Skogsforsen

Skogsforsen är en kraftstation i Ätran öppnad 1939. Återigen är det Erik Hahr som varit i farten. Över tiden kom Erik Hahrs kraftstationer att bli allt mer enkelt och rationellt utformade. Utvecklingen som påbörjades i Vargön 1934 drevs i Skogsforsen till sin spets. Kraftverkets maskinsal är integrerad i dammen och liksom denna byggd i rå betong. Några dekorationer förekommer inte. Automatisering av driften gjorde att man inte längre behövde bry sig så mycket om personalens trivsel. Ett decennium tidigare hade Hahr lagt mycket tid på utformning av ljusinsläpp i Lanforsen. Nu nöjde han sig med en rad fönster högst upp …

Viking Puma

Vid kajen i Falkenberg ligger Viking Puma, sjösatt 1966. Fartyget har legat där sedan 2000. Det är väl ingen överdrift om man säger att hon har sett sina bästa dagar. 2007 hade hamnbolaget tröttnat. Ägaren – Lupin shipping – ombads flytta fartyget. Enligt ägarens representant var planen bogsering till Grenå för skrotning. Men just då hade man mycket att göra. Dygnet hade ju bara 24 timmar Fyra år senare verkar tiden ännu inte dykt upp. Och dygnet har ju fortfarande 24 timmar…

Malfors

Malfors kraftstation i Ljungsbro byggdes av Vattenfall och öppnades 1936. Sedan år 2000 ägs den av Tekniska Verken Linköping AB. Stationen utnyttjar en fallhöjd på 28,5 meter. Den har två Francisturbiner som sammanlagt genererar 21 MW. För den arkitektoniska utformningen svarade med all sannolikhet Erik Hahr, som vi tidigare stött på i Lilla Edet och Lanforsen.

Gruvan i skogen

I dalaskogarna finns resterna av en järngruva som senast bröts 1960 – 1962. Anläggningen hade ”Vilda Västern-karaktär” och permanentades aldrig. Någon el drogs inte fram, utan man förlitade sig på dieselmotorer för att driva kompressorer, gruvspel och övrig utrustning. Under de två år gruvan var i drift tog man upp 12300 ton berg. 50 år senare har skogen växt sig tät. Trots att mycket av utrustningen lämnades kvar är det lätt att missa platsen om man inte vet vad man letar efter. Abandoned iron mine in the Dalarna region. 

Tretjärn

Vid Tretjärn söder om Vansbro korsar Inlandsbanan Västerdalälven på en 60 meter lång stålbro. Den här sträckan öppnades för trafik 1890 och drevs av Mora Vänerns järnvägsaktiebolag (MVJ) fram till förstatligandet 1917. Trafiken lades ner i september 1969. Rälsen ligger kvar, men slyn har hunnit växa sig tät. Parallellt med järnvägsbron finns en fin vägbro som även den är konstruerad i stål. Steel bridges for rail and road crossing the Dalälven river at Tretjärn.

Siciliens guld del 2: Palo

Första postningen om svavelbrytningen på Sicilien finns här I mitten av 1890-talet drabbades världen av lågkonjunktur och de sicilianska svavelproducenterna genomgick ett stålbad till följd av sjunkande priser. Brittiska företag  stod för större delen av världskonsumtionen av svavel  och bestämde sig för att försöka säkra tillgången på råvaran. 1896 bildades Anglo-Sicilian Company. Företaget fick ensamrätt på försäljningen av sicilianskt svavel under en tioårsperiod, i utbyte mot en garanterad prisnivå på lägst $15 per ton. Monopolet ledde till att priserna på svavel steg 50%. Alla var nöjda, möjligtvis med undantag för de som behövde köpa svavel. Köparna tvingades dock acceptera situationen …

Eldforsen

Kraftutvinningen i Eldforsen har pågått sedan 1898 då AB Mölnbacka-Trysil öppnade en slipmassefabrik. Eldforsens nya kraftstation stod klar 2009 men togs i drift först 2011 efter en långdragen tillståndsprocess. Den nya stationen ersätter en äldre som byggdes av Korsnäs 1935. I samband med ombyggnaden ökades fallhöjden med två meter. Kraftverkets effekt fördubblades från 5 till 10 MW. Stationen har en Kaplanturbin levererad av CKD. Generatorn kommer från Kroatiska Koncar. På jakt efter vattenkraftsbilder för redaktionell eller kommersiell användning? Mina bilder från Eldforsen och många andra kraftverk finns i Scanpix Editorialarkiv (sök på fotografkod 11189). Det går naturligtvis också bra att …

Lövåsens kraftverk

Lövåsens kraftverk i närheten av Stora Skedvi i Dalarna. Stationen har en effekt på 150 kW och en årsproduktion på 480 MWh.

Siciliens guld

Historien om den Sicilianska svavelindustrins uppgång och fall är fascinerande. Idag återstår bara ruiner av det som en gång i tiden var Siciliens viktigaste exportindustri. När den sista gruvan stängdes 1985 hade bytningen gått back  i nästan 90 år. Fram till förra sekelskiftet fanns världens största brytbara fyndighet av rent svavel på Sicilen. Den sträckte sig från Etna till Agrigento och började bearbetas i industriell skala redan i början av 1700-talet. Nästan hela produktionen exporterades till Marseille där svavel användes som råvara inom den snabbt växande kemiska industrin. Två tekniksprång ledde till en kraftigt ökad efterfrågan på svavel. Det första …

Äldre instrumentering

I äldre kraftstationer installerades ofta en imponerande uppsättning instrument och kontrollutrustning. Det var inte bara fråga om nytta – minst lika viktigt var att det såg bra och pampigt ut. Om inte annat blev det enklare att förklara för investerarna var alla pengar tagit vägen. Fram till mitten av 1930-talet var många instrument hantverksmässigt tillverkade och variationen stor. Det ställde naturligtvis till det när saker gick sönder. Instrumentering var allvarliga saker och inget man slarvade med. Schaeffer och Budenberg skickade till exempel en anställd till Kina för att köpa hem en tunna bläck. Texten på mätartavlorna måste få rätt nyans. …