Mariestads kvarn

2011/10/09

Vattendraget Tidan mynnar ut i Vänern i Mariestad. Längs den 19 mil långa ån finns inte mindre än 37 vattenkraftverk. 33 av dessa är fortfarande i drift. Mariestads kvarn ligger närmast utloppet i Vänern. Med sina 130 kW är det ett av landets mindre kraftverk. Byggnaden är från 1892. Under 2007 och 2008 gjorde ägaren MTEAB omfattande renoveringar av de två aggregaten. En liknande anläggning finns i ett par mil uppströms i Lunne. Hydroelectric power station at Mariestad mill. The installed capacity is 130 kW.

Bursnäs kraftverk

2011/09/29

Bursnäs kraftstation skulle med sitt pulpettak och putade fasad smälta in i många nybyggda villaområden. Men stationen stod klar redan 1962. Dammen ger en fallhöjd på 10 meter. Inne i maskinsalen står en ensam Kaplanturbin på 8 MW. Årsproduktionen är 27 GWh. The Bursnäs hydroelectric power station in the river Ljungan. It has a single 8 MW Kaplan turbine installed in 1962.

Konstgödsel i Campofranco

2011/09/24

– No foto! Representanten för Carabinieri talar ungefär lika mycket engelska som vi talar italienska, men det är inte svårt att förstå vad han vill. När han följt oss ut från Montedisons nedlagda konstgödselfabrik i Campofranco drar han och kollegan iväg med en rivstart. Det är förstås inte fotografer Carabinieri letar efter. Det stora problemet är koppartjuvar som sedan nedläggningen 1994 plundrat den enorma anläggningen. Vi är glada att hans hund inte hittat maten vi ställt ifrån oss bakom en kabeltrumma. Osten vi har med oss är så stark att den skulle kunna klassas som biologiskt vapen. Fabriken byggdes för …

MS Nordlys

2011/09/23

Under golfbanan i Porjus

2011/09/14

När den första kraftstationen i Porjus byggdes var det i väglöst land och under svåra förhållanden. Idag är det betydligt mer civiliserat, men karaktären av nybyggarsamhälle finns ändå kvar. Uppe på kraftverkets damm kan man stöta på ren och golfare. Utslaget till det nionde hålet på Porjus golfbana (par 4) ligger på dammkrönet. Jag har tyska bekanta som tycker att det är oerhört exotiskt. Ja inte renarna förstås – renar springer ju överallt i Sverige. Men golf! På landets till effekten tredje största vattenkraftverk! Det gååår ju bara bara inte! Misstron är fortsatt djup även efter att jag visat bildbevis. …

Övergiven hamnterminal

2011/09/09

Sedan containern standardiserades i början av 1960-talet har godshanteringen i världens hamnar revolutionerats. Styckegodshanteringen har upphört och idag är det i stort sett bara bulkgods som inte fraktas i containers. De traditionella hamnmiljöerna och hamnarbetarna har försvunnit. Idag är hamnarna – på gott och ont – sterila miljöer med en hög grad av automatisering. Hamnmagasin som inte blivit lägenheter, kranar och övrig infrastruktur har i allmänhet jämnats med marken. Detroit Harbor Terminal som vi ser på bilderna har klarat sig undan rivning sedan nedläggningen 2004, men det är förmodligen bara en tidsfråga. I byggnaden skedde omlastning från järnväg till fartyg. …

Skallböle

2011/09/04

Solen gassar när jag når fram till Skallböle kraftverk i Ljungan. Vädret är perfekt för bad men mindre lämpat för fotografering. Efter en trevlig pratstund med en man från Statkraft dyker det upp ett ensamt moln som erbjuder några minuters skugga. Kraftverket i Skallböle byggdes av Skönviks AB (senare en del av SCA) under åren 1946 till 1950. SCAs dotterbolag Båkab såldes till Sydkraft (E.ON) 1992, vilka i sin tur sålde anläggningen till Statkraft 2009. Dammen över Skallböleforsen gav en fallhöjd på 21 meter. Höjningen av vattenytan uppströms ledde bland annat till att en äldre kraftstation i Nedansjö delvis hamnade …

Parteboda

2011/08/30

Nedströmsfasaden på Parteboda kraftstation är en salig blandning av former och material. Tegel, korrugerad plåt och rå betong om vartannat gör att helhetsintrycket blir lite stökigt. Kanske var arkitekterna oense när stationen ritades. Parteboda ligger några kilometer öster om Ånge. Anläggningen stod klar 1960. Uppströms ser det mycket bättre ut – åtminstone om man gillar rå betong. Vattnet leds fram till stationen i en grävd kanal. Intagsbyggnaden är stilren och har omsorgsfullt placerade fönster. Från intaget störtar vattnet ner till de två Francisturbinerna 34 meter under uppströmsytan. Fram till 1967 var Ljungan en viktig flottled. Rester av flottningsrännor i betong …

Ljunga kraftstation

2011/08/28

Idag återstår bara en del av intagskanalen från den första kraftstationen i Ljungaverk. Den öppnades 1912 och försåg Ljungaverks kemiska industri med elektricitet. Från intagskanalen leddes Ljungans vatten till maskinstationen i en för tiden rekordlång intagstub i stål. Man utnyttjade den sammanlagda fallhöjden i Johannisbergs och Hångstaforsarna som uppgick till ca 40 meter. 1973 stod en ny station klar och den gamla anläggningen revs. Intaget till den nya stationen ligger i anslutning till den gamla kanalen. Från intagstornet leds vattnet till en maskinsal under jord. Ljunga kraftverk har idag två Francisturbiner och ger maximalt 59 MW. Fallhöjden är 53 meter. …

Vietas

2011/08/26

Utloppet från Vietas kraftstation, inte långt från Stora Sjöfallet. Vietas använder vatten från sjöarna Satisjaure och Suorva (Akkajaure). Den underjordiska anläggningen ägs av Vattenfall och stod klar 1971.