Rydal

Nedströmsfasaden med lite märklig fönstersättning efter tillbyggnaden 1928.

Kraftverket i Rydal byggdes av textilföretaget Rydahls Manufaktur AB för att driva bolagets spinneri. Anläggningen ersatte ett äldre vattenhjul och togs i drift 1916. Den fick sitt nuvarande utseende efter en översvämning 1927.

Den stensatta intagskanalen.

Vid översvämningen förstördes stora delar av stationen och i samband med återuppbyggnaden valde man att installera en Kaplanturbin med vertikal axel. För att få plats med turbinen byggde man på ett extra våningsplan. Utrymmet som fungerade som maskinsal i 1916 års station är idag källare.

Löphjul färdiga för leverans i KMW:s verkstad 1944. Det till höger var avsett för Rydal. Foto: Tekniska muséet (public domain).

Kaplanturbinen, som är en propellerturbin med ställbara skovlar, introducerades i Lilla Edet 1925. Turbintypen uppfanns av österrikaren Viktor Kaplan när han var anställd vid Tyska tekniska högskolan i Brünn (idag Brno i Tjeckien). Den vidareutvecklades till en användbar produkt av Verkstaden, Kristinehamn (KMW) – bland annat löste man svåra kavitationsproblem som orsakade skador på löphjulen efter en tids drift. Med Kaplanturbiner blev det möjligt att effektivt utnyttja låga fallhöjder och konstruktionen blev en succé. Redan 1929 fanns över 150 installationer spridda över hela Europa.

Den gamla instrumenteringen har bevarats.

Textilindustrin i Viskan slogs ut när tillverkningen flyttades till länder med lägre lönekostnader. Idag är fabriken ett museum medan kraftstationen fortfarande är i full drift. Den ägs av Vattenfall och byggnadsminnesförklarades 1991.

Ljudisolerad telefonhytt och “kontor”.

För två år sedan genomfördes en omfattande renovering med bland annat nytt löphjul, nytt hydraulsystem och ny kontrollutrustning. Effekten är idag 792 kW och fallhöjden 4,5 meter.

Generatorn (ASEA) och modern högtryckshydraulik.

De nya komponenterna levererades av det tjeckiska företaget Strojirny Brno. Cirkeln kan därmed sägas vara sluten – av den en gång världsledande svenska turbintillverkningen finns inte mycket kvar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.