Hulta kraftverk byggdes några kilometer nedströms Haby i Slottsån och kunde därför dra nytta av den reglering som tidigare gjorts av Öresjöarna och Tolken. När Haby projekterades undersökte man faktiskt möjligheten att utnyttja hela fallsträckan i en kraftstation men de tekniska och ekonomiska utmaningarna bedömdes vara för stora.

Utbyggnaden av Hulta inleddes 1916 vilket var tidigare än planerat. Avspärrningarna under det pågående världskriget hade lett till en oväntat kraftig ökning av elektricitetsbehovet när importerade bränslen måste ersättas av inhemska. ”De vita kolen” bidrog till att Sverige klarade importstoppet förhållandevis väl och erfarenheterna från krigsåren bidrog starkt till tankarna om självförsörjning som levde kvar fram till 1980-talet.

I Hulta var det återigen VBB som stod för konstruktionsarbetet och Herman Göranson som ritade maskinstationen. Stationen byggdes som en del av den 80 meter breda dammen. Kraftmaskineriet bestod av en ensam Francisturbin (levererad av KMW i Kristinehamn) som placerades i öppen sump. Till Haby gick en kort 6 kV överföring som där transformerades upp till 33 kV för vidare överföring till Borås.

1928 automatiserades stationen och personalen flyttades till Haby. Än idag ägs stationen av Borås stad genom bolaget Borås Energ och Miljö AB. Den installerade effekten är 2,57 MW.