De stora kraftverk som konstruerades i början av 1900-talet användes av industrin eller för att leverera elektricitet till större städer. Ägarna var oftast inte intresserade av att få privatpersoner som kunder och distributionsnäten var glesa eller obefintliga i stora delar av landet.

I elektricitetens barndom var det i stället små lokala aktörer, ofta i form av belysningsföreningar, som stod för byggandet av kraftstationer och elnät för leverans till enskilda hushåll. Bränslebristen under första världskriget fick staten att subventionera elektrifieringen av landsbygden och på 1940-talet uppgick antalet föreningar till närmare 4000. I hela landet uppfördes mängder av små bykraftverk.

Kraftverket i Hunge är en sådan anläggning. Det är beläget vid Hungsjöns utlopp, ett par mil väster om Bräcke och togs i bruk i början av 1920-talet. Maskinstationen är byggd i trä och målad i falurött. Ett ställverkstorn vid ena gaveln gör att den påminner om en liten kyrka.

De första driftåren levererades kraft till byarna Hunge, Sidsjö, Smååkran och Småbodarna. Faktureringen baserades på antalet glödlampor i respektive hushåll. Senare infördes elmätare och distributionsnätet byggdes ut. I mitten av 1960-talet omfattade det 13 mil ledning och 360 abonnenter.

De små elproducenternas verksamhet var förenad med stora utmaningar. Ingen blev rik på småskalig kraftproduktion och Hunge var inget undantag. Driften sköttes av en ensam maskinist som fick finna sig i att alltid vara tillgänglig. Torrår var besvärliga eftersom man inte hade något alternativ till vattenkraften. 1947 tvingades man när torkan var som svårast använda en traktor för att driva generatorn.

I början av 1980-talet övertogs distributionsnätet av Ånge elektriska AB. Den dåliga lönsamheten tvingade fram en konsolidering av nätägandet och idag har antalet nätbolag efter sammanslagningar och uppköp krympt till runt 160. Hunge kraftverk behölls emellertid i privat ägo och den gamla anläggningen var i drift fram till 1992. Efter avvecklingen har den bevarats som museum. Några meter nedströms står den nya stationen som är en rätt intetsägande garageliknande byggnad. Den överträffas dock i fulhet av den grisfärgade transformatorn som står intill.