OS i London 1948 blev för svenskt vidkommande ett av de mest framgångsrika genom tiderna. Hela 45 medaljer fick de svenska deltagarna med sig hem.
Framgången berodde förstås inte på överlägsna gener eller träningsmetoder, utan på att en hel generation unga män hade dödats på slagfälten.
För svenskt näringsliv rådde liknande förutsättningar. Europa låg i ruiner och material för återuppbyggnaden kunde levereras av den oskadda svenska industrin.
Energibehovet växte snabbt vilket krävde en snabb utbyggnad av vattenkraften. Teknikutvecklingen hade redan på 1930-talet gjort det möjligt att föra över kraft från Norrlands älvar till södra Sverige.
En av de första efterkrigsanläggningarna var Krokströmmen i Ljusnan. Anläggningen stod klar 1952. Det var rekordår och De Stora Nationella Projektens tid.
Kraftverket byggdes av Örebro Elektriska AB – ett dotterbolag till Gullspångs kraft. Gullspångs kraft förvärvades 1997 av finska Imatran Voima Oy som bytte namn till Fortum 1998.
Krokströmmen ligger norr om Sveg, mellan Älvros och Ytterhogdal. Under byggperioden användes Inlandsbanan för transporter och ett omlastningsspår med lyftkran byggdes vid Älvros station.
I anslutning till byggplatsen ligger en liten kraftverksby med maskinistbostäder och marketenteri. Infartsvägen som ansluter till Inlandsvägen är fortfarande bredare än Europaväg 45. Idag fungerar byggnaderna som hotell och restaurang.
Maskinstationen ligger under jord och hade vid driftstarten två Francisaggregat. Senare byggdes den ut med ett tredje aggregat av Kaplantyp. Ställverkets transformatorer är placerade i bergrum intill maskinsalen. Risken för flyganfall ansåg så stor att man tvingades kompromissa med besvärligare underhåll och explosionsrisk.
Det rymliga kontrollrummet ligger vid ena kortväggen i maskinsalen. Där finns även driftchefens kontor och arkiv. Inga handlingar verkar ha slängts och man får en intressant inblick i 50-talets vardag. Detaljerade telefonräkningar, offerter från entreprenörer och ritningar dominerar. Men det finns även omfattande planering inför fester. Underhållning, förtäring och bordsplacering är väl dokumenterat.
Vid utbyggnaden med ett tredje aggregat på 1960-talet sprängdes en transporttunnel in till maskinsalen och den gamla entrén degraderades till nödutgång. Hissen, som tidigare var den enda vägen ner till maskinsalen, har rivits ur och ersatts av en spiraltrappa. Men den magnifika entréhallen med sina väggmålningar har bevarats.
Målningarna utfördes av Frans Timén, Erik Kinell och Karl Kihlgren. Timens motiv är olika moment från byggperioden medan Kinell och Kihlgren skildrar de fyra årstiderna i och omkring Älvros.
Liknande utsmyckning finns i många svenska kraftverk. I takt med ökad automatisering och minskad bemanning är det tyvärr allt färre som får tillfälle att besöka dessa platser.
Tack till Niklas Köhler och Sven-Tore Lindgren!
Riktigt skoj att se gamla bilder från Krokströmmen där jag tillbringade mycket tid som barn. Min morfar jobbade där ett antal år på 60 o 70talen 🙂
Jag har besökt Krokströmskraftverket vid ett antal tillfällen. Mina föräldrar och jag bodde i ett litet hus i den tillfälliga gata där ganska många hus låg under bygget. Huset såldes som sommarstuga och flyttades vilket var de flesta husens öde. Min morfar och mormor, en moster med man hade också varsitt litet hus. Vi flyttade alla vidare till nästa kraftverksbygge Trängslet i Älvdalen och efter det till bygget av Arlanda.
Sista gången förra året var jag och hustru där och nu var den lilla vägen till de tillfälliga husen helt igenväxt och jag hittade inte heller var huset stått. Naturen har helt återgått till vildmark.
I dag är alla ovan nämnda borta och det bästa minnet är en bit betong från dammen när man borrade för räcken som många fick, även min far.
Intressant Bo! Tack för att du delade med dig.
/Henrik