Krokströmmen
Dammen vid Krokströmmens kraftverk i Ljusnan öppnat 1951. Vinterbilder från anläggningen finns här.
Dammen vid Krokströmmens kraftverk i Ljusnan öppnat 1951. Vinterbilder från anläggningen finns här.
Trollhättan (1910). Mer om Trollhättan finns här, här och här. Porjus (1915). Mer om Porjus finns här och här. Älvkarleby (1915). Mer om Älvkarleby finns här.
När Domnarvets Jernverk grundades på 1870-talet byggde bergslaget en kraftstation för att driva maskiner och pumpar. Anläggningens nio turbiner fick sitt drivvatten via en 300 meter lång tunnel. Tunnelbyggen har som bekant en tendens att spränga budgetar och Domnarvet var inget undantag. Projektet pågick i fem år och hade när det var slutfört slukat en tredjedel av de medel som gått åt för att bygga hela järnverket. Kraftverket var i bruk fram till 1945 då det ersattes av en modern anläggning med två Kaplanturbiner. Tunneln fylldes igen på 1950-talet men delar av intaget finns fortfarande kvar.
Strömsberg ligger några kilometer norr om Hummelsta mellan Västerås och Enköping. Anläggningen utnyttjar falhöjden i Sagaån. Kraftmaskinerna står i en kvarnbyggnad från 1899. Efter omfattande renoveringar i början av 2000-talet är årsproduktionen idag 840 MWh. Anläggningen ägs av Strömsbergs Kraft & Kvarn AB.
Intaget till Vattenfalls kraftstation Torpshammar i Gimån. Kraftverkets två Francisturbiner har en sammanlagd effekt av 117 MW.
Fortums kraftverk i Mockfjärd sett från norra sidan av Dalälven. Anläggningen ligger i byn Lillstup, några kilometer utanför Mockfjärd. Tegelbyggnaden från 1910 skyms av intagen till den nya stationen som togs i drift på 1960-talet. I byggnaden fanns länge stationens ställverk som senare flyttades utomhus. Än idag kan man se var de utgående kraftledningarna anslöts. Oputsad tegelfasad, så kallad Rohbau, var vanligt i början av förra seklet. Parabolantennerna och lyktstolpen har förstås tillkommit sedan 1910, men nog är detta en industrimiljö av hög klass. Ännu bättre är det några trappor ner.
Krångedeforsarna ligger i Indalsälven vid utloppet av sjön Gesunden. Här öppnades 1936 landets tredje underjordiska kraftstation. Anläggningen hade vid driftstarten de kraftfullaste generatorerna i Sverige och var under en tid landets till effekten största kraftverk. Tekniken och Erik Hahrs mäktiga arkitektur hamnade emellertid i bakgrunden. Den stora nyheten var att Krångede var privatägt. Företaget som byggde anläggningen – Krångede AB – ägdes gemensamt av Sandvikens Jernverk, SKF, Fagersta Bruks AB, Korsnäs och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. Ägarna var huvudsakligen företag i stål och gruvindustrin. Med på ett hörn var även Stockholms stad som några år tidigare gått samman med Sandvikens jernverk …
Landets till effekten största vattenkraftverk finns i Harsprånget, nedströms Porjus i Luleälven. Harsprångsfallet har dämts över med en 1400 meter lång, 50 meter hög stenfyllningsdamm. Jag har skrivit om Harsprångets samhälle tidigare, men under sommaren 2011 fick jag till slut möjlighet att besöka själva kraftstationen. Ovan jord finns en rätt imponerande byggnad som innehåller personalutrymmen, verkstad och en omlastningshall. Möten – här måste man kanske använda det högtidligare ordet sammanträde – kan hållas i en ståndsmässig miljö. Maskinstationen befinner sig under jord. I den ursprungliga maskinsalen finns de fyra aggregat som installerades 1951-1952 och 1978. I en egen maskinsal tronar …
Tvärs över älven från Avestaforsens kraftstation ligger Avesta Storfors. Stationen ritades av Torben Grut och togs i bruk 1931. Grut är kanske mest känd för att ha ritat Stockholms stadion och jämfört med Erik Hahrs funktionalism i Lilla Edet och Lanforsen är Avesta Storfors en konservativt utformad byggnad med fasad …
Redan i porten till Untra kraftstation möts man av en mäktig utsikt mot maskinhallen där fem generatorer står uppställda på rad. Från den påkostade entrén leder en trappa ner till en balkong där man kan hämta andan lite. När stationen var nyöppnad 1918 måste ett besök ha varit en omtumlande …