Siciliens guld del 3: Trabia

Den här bloggposten är en fortsättning på två tidigare om den Sicilianska svavelindustrin. För att förstå sammanhangen rekommenderar jag att man läser dessa först här och här. Sicilianarna vägrade först tro på Union Sulphurs produktionskapacitet och den låga produktionskostnad som var möjlig med Fraschprocessen. Efter ett tag sjönk informationen in och man inledde förhandlingar om exportbegränsningar. Ett avtal tecknades som gav de sicilianska producenterna ungefär 25% av världsmarknaden. Union Sulphur tog hand om resten. 1912 gick Fraschs patent ut och flera konkurrerande företag började använda processen. Handelsavtalet gällde fram till 1913, varefter de amerikanska tillverkarna inledde en massiv försäljningskampanj mot …

Finshyttan

Finshyttans bruk norr om Filipstad var länge ledande inom kraftmaskiner. Företaget anlade en ny hytta 1875-76 och konstruerade i samband med bygget turbiner för eget bruk. Ryktet om den lyckade turbinkonstruktionen spred sig snabbt och inom ett par decennier ägnade sig företaget nästan uteslutande åt tillverkning av vattenturbiner. När Stora Kopparberg och Grängesbergsbolaget skulle bygga kraftverk i Mockfjärd valde man turbiner från Finshyttan. När kraftverket stod klart 1912 hade Finshyttan växt till 150 anställda. På 1920-talet började man tillverka turbiner av Lawaczecktyp som bland annat installerades i Forshuvudforsen och Lilla Edet. Det är ett stiliserat löphjul från en Lawaczeckturbin som …

Mockfjärd (1961)

En blogpost om den första kraftstationen i Mockfjärd finns här. I slutet av 1950-talet blev det dags att öka effekten i Mockfjärd. Stationen från 1910 var sliten och gick inte längre att bygga ut. En ny maskinsal med nya vattenvägar sprängdes därför ut i anslutning till den gamla. När den nya stationen byggdes drog man nytta av 50 års utveckling på tunnel och bergarbetesområdet. Utrymmena är gigantiska i jämförelse med den ursprungliga stationen och maskinsalen kan nås med lastbil. De två ursprungliga avloppstunnlarna kompletterades med en tredje som hade större diameter. 1961 togs det första aggregatet i den nya stationen …

Mockfjärd (1910)

I byn Lillstup utanför Mockfjärd ligger Mockfjärds kraftstation. Ovan jord finns en imponerande ställverksbyggnad i tegel samt en damm över Västerdalälven. Men det mest intressanta döljer sig – som ofta när det gäller vattenkraft – i underjorden. Stationen byggdes av Grängesbergsbolaget och Stora Kopparberg mellan åren 1907 och 1912. Kraften skulle användas till gruvan i Grängesberg och Domnarvets järnverk. När Mockfjärdsanläggningen togs i drift 1910 var den Sveriges och sannolikt Europas första underjordiska kraftstation. Älven torrlades på en sträcka av nästan två kilometer och vattnet leddes till en underjordisk maskinhall. Den underjordiska maskinsalen nås via ett sluttande hisschakt. Hissen och …

Eldforsen (1935)

När Korsnäsbolaget tröttnade på den dåliga lönsamheten i Eldforsens slipmassefabrik lade man ner verksamheten och satsade på kraftproduktion i stället. Fabrikens befintliga kraftstation med hela sju turbiner revs. Ersättaren var redan från början konstruerad för kraftleverans till det allmänna elnätet och stod klar 1935. Byggnaden är förhållandevis enkel i sin utformning med tegelfasad och platt tak. I maskinsalen står ett Kaplanaggregat levererat av Nohab i Trollhättan. Generatorn kommer – föga förvånande – från ASEA. Stationens maximala effekt är 3 MW. 1999 gjordes en omfattande renovering av stationen med bland annat ny hydraulik. 2008 påbörjades arbetet med den nya kraftstationen i …

Skogsforsen

Skogsforsen är en kraftstation i Ätran öppnad 1939. Återigen är det Erik Hahr som varit i farten. Över tiden kom Erik Hahrs kraftstationer att bli allt mer enkelt och rationellt utformade. Utvecklingen som påbörjades i Vargön 1934 drevs i Skogsforsen till sin spets. Kraftverkets maskinsal är integrerad i dammen och liksom denna byggd i rå betong. Några dekorationer förekommer inte. Automatisering av driften gjorde att man inte längre behövde bry sig så mycket om personalens trivsel. Ett decennium tidigare hade Hahr lagt mycket tid på utformning av ljusinsläpp i Lanforsen. Nu nöjde han sig med en rad fönster högst upp …

Malfors

Malfors kraftstation i Ljungsbro byggdes av Vattenfall och öppnades 1936. Sedan år 2000 ägs den av Tekniska Verken Linköping AB. Stationen utnyttjar en fallhöjd på 28,5 meter. Den har två Francisturbiner som sammanlagt genererar 21 MW. För den arkitektoniska utformningen svarade med all sannolikhet Erik Hahr, som vi tidigare stött på i Lilla Edet och Lanforsen.

Gruvan i skogen

I dalaskogarna finns resterna av en järngruva som senast bröts 1960 – 1962. Anläggningen hade ”Vilda Västern-karaktär” och permanentades aldrig. Någon el drogs inte fram, utan man förlitade sig på dieselmotorer för att driva kompressorer, gruvspel och övrig utrustning. Under de två år gruvan var i drift tog man upp 12300 ton berg. 50 år senare har skogen växt sig tät. Trots att mycket av utrustningen lämnades kvar är det lätt att missa platsen om man inte vet vad man letar efter. Abandoned iron mine in the Dalarna region. 

Tretjärn

Vid Tretjärn söder om Vansbro korsar Inlandsbanan Västerdalälven på en 60 meter lång stålbro. Den här sträckan öppnades för trafik 1890 och drevs av Mora Vänerns järnvägsaktiebolag (MVJ) fram till förstatligandet 1917. Trafiken lades ner i september 1969. Rälsen ligger kvar, men slyn har hunnit växa sig tät. Parallellt med järnvägsbron finns en fin vägbro som även den är konstruerad i stål. Steel bridges for rail and road crossing the Dalälven river at Tretjärn.

Eldforsen

Kraftutvinningen i Eldforsen har pågått sedan 1898 då AB Mölnbacka-Trysil öppnade en slipmassefabrik. Eldforsens nya kraftstation stod klar 2009 men togs i drift först 2011 efter en långdragen tillståndsprocess. Den nya stationen ersätter en äldre som byggdes av Korsnäs 1935. I samband med ombyggnaden ökades fallhöjden med två meter. Kraftverkets effekt fördubblades från 5 till 10 MW. Stationen har en Kaplanturbin levererad av CKD. Generatorn kommer från Kroatiska Koncar. På jakt efter vattenkraftsbilder för redaktionell eller kommersiell användning? Mina bilder från Eldforsen och många andra kraftverk finns i Scanpix Editorialarkiv (sök på fotografkod 11189). Det går naturligtvis också bra att …