Svarthålsforsen

2012/10/06

De stora avstånden och anläggningarnas storlek vittnar om att elproduktion inte är riktigt så enkelt som en del debattörer vill få oss att tro. Behoven kan inte täckas genom att på kort tid smälla upp några solpaneler. Ny kapacitet kräver enorma investeringar och lång tid från beslut till produktion. Ta Stockholms kommunala energibolag som exempel. Redan på 1940-talet hade man ett kraftverk i Järpströmmen nära Norska gränsen. Kraftverket levererade tillsammans med Krångede och anläggningar i Dalälven under en period mer än ¾ av stockholmarnas elektricitet. Järpströmmen kompletterades snart med ytterligare en kraftstation i Indalsälven, den här gången i Svarthålsforsen inte …

Järpströmmen

2012/09/28

Stockholms stads utbyggnad av vattenkraft inleddes 1911 när bygget av Untraverket i Dalälven påbörjades. Anläggningen togs efter en del förseningar i bruk 1918. De 40 MW stationen skulle leverera när den var fullt utbyggd ansågs vid driftstarten kunna täcka huvudstadens kraftbehov under all framtid. Man kan förstås göra sig lustig över dåtidens beslutsfattare, men med tanke på att en genomsnittlig lägenhetsinstallation omfattade två glödtrådar var det inte ett orimligt påstående. För matlagning och uppvärmning skulle staden använda gas från det nyligen färdigställda Värtagasverket. Behovet av elektricitet ökade snart i en takt ingen kunnat förutse. Produktionen ökades genom utbyggnad av det …

Dormsveden

2012/09/11

Dormsvedens kraftverk ligger mellan sjöarna Rämen och Lilla Ulvsjön i Tunaåns avrinningsområde söder om Borlänge. Maskinstationen från 1913 är uppförd i slaggsten. Vattnet når stationens 370 kW turbin via en grävd kanal och en trätub. Anläggningen renoverades 1987. Nuvarande ägare är Borlänge Energi AB.

Knutshyttan

2012/08/21

I Knutshyttan, längs vägen mellan Romme och Grängshammar, kan alerta resenärer få syn på den här plåtkonstruktionen. Det är svalltornet på intagstuben till Knutshyttans kraftverk som togs i drift 1940. Svalltornet fungerar som en buffert vid snabba växlingar i vattenflödet genom tuben. Utan svalltorn kan tuben kollapsa om det blir stopp i intaget eller sprängas av övertrycket som uppstår om turbinen plötsligt stannar. Det är inte fråga om någon paradanläggning. Maskinhuset är av enklast möjliga konstruktion. 1940 prioriterades en snabb utbyggnad av elproduktionen högre än estetik. Fallhöjden som utnyttjas i Knutshyttan är 26,5 meter. Årsproduktionen är nästan fyra GWh.

Näldens ullspinneri

2012/08/20

Området kring Krokom väster om Östersund blev tidigt industrialiserat. Goda järnvägskommunikationer i kombination med riklig tillgång på vattenkraft gav bra förutsättningar för industriell verksamhet. Näldens ullspinneri, beläget på västra sidan av Faxån, startades 1863. Företaget var länge sveriges ledande producent av vadmal och filt. När Textilkrisen slog till på 1950-talet blev tiderna tuffa för den svenska tekoindustrin. En efter en slogs de svenska tillverkarna ut i en långdragen process som kulminerade på 1970-talet. Under några årtionden försvann 15000 arbetstillfällen bara i ylleindustrin. I Nälden höll man, efter ett ägarbyte 1971, igång ända fram till 1989. Vid tiden för nedläggningen hade produktionen …

Längs E45

2012/08/19

Orsa – Herjeådalens Järnväg (OHJ) mellan Orsa och Sveg stod klar 1909. Linjen förstatligades 1919 och blev då en del av Inlandsbanan. Idag korsar järnvägen E45 i höjd med Emådalen, efter att norrgående tåg avverkat den 25 kilometer långa så kallade Emådalsbacken. På ånglokens tid var det dags att fylla på vatten. Vattentornet i Emådalen var ett av fem vattentag på vägen till Sveg. Jag har passerat tornet många gånger tidigare men aldrig tagit tiden att stanna till. Det gäller att passa på. Plötsligt är dessa landmärken kanske försvunna – som tegelbruket i Vålbacken.

Hammarforsen

2012/08/05

Hammarforsen är ett kraftverk i Indalsälven. Anläggningen som togs i bruk 1928 ritades av Osvald Almqvist – en av landets främsta kraftverksarkitekter. Han inledde sin karriär med att rita den magnifika kraftstationen Forshuvud i Borlänge. Hammarforsen ritade han på uppdrag av VBB. Den funktionalistiska byggnaden fick motstående pulpettak över intag och maskinsal. Almqvist kallade detta för ”flerhusverkan” och ägnade mycket tid åt att, bland annat med hjälp av modeller, arbeta fram rätt vinklar på taken. Just pulpettaken kom efter Hammarforsen att bli ett återkommande tema i Almqvists byggnader. Det strikt rationella uttrycket ledde till att han ibland hamnade i konflikt …

Krokströmmen

2012/07/17

Dammen vid Krokströmmens kraftverk i Ljusnan öppnat 1951. Vinterbilder från anläggningen finns här.

De svenska nationalkraftverken

2012/06/06

Trollhättan (1910). Mer om Trollhättan finns här, här och här. Porjus (1915). Mer om Porjus finns här och här. Älvkarleby (1915). Mer om Älvkarleby finns här.

Historien upprepar sig

2012/05/30

När Domnarvets Jernverk grundades på 1870-talet byggde bergslaget en kraftstation för att driva maskiner och pumpar. Anläggningens nio turbiner fick sitt drivvatten via en 300 meter lång tunnel. Tunnelbyggen har som bekant en tendens att spränga budgetar och Domnarvet var inget undantag. Projektet pågick i fem år och hade när det var slutfört slukat en tredjedel av de medel som gått åt för att bygga hela järnverket. Kraftverket var i bruk fram till 1945 då det ersattes av en modern anläggning med två Kaplanturbiner. Tunneln fylldes igen på 1950-talet men delar av intaget finns fortfarande kvar.