Lövåsens kraftverk
Lövåsens kraftverk i närheten av Stora Skedvi i Dalarna. Stationen har en effekt på 150 kW och en årsproduktion på 480 MWh.
Siciliens guld
Historien om den Sicilianska svavelindustrins uppgång och fall är fascinerande. Idag återstår bara ruiner av det som en gång i tiden var Siciliens viktigaste exportindustri. När den sista gruvan stängdes 1985 hade bytningen gått back i nästan 90 år. Fram till förra sekelskiftet fanns världens största brytbara fyndighet av rent svavel på Sicilen. Den sträckte sig från Etna till Agrigento och började bearbetas i industriell skala redan i början av 1700-talet. Nästan hela produktionen exporterades till Marseille där svavel användes som råvara inom den snabbt växande kemiska industrin. Två tekniksprång ledde till en kraftigt ökad efterfrågan på svavel. Det första …
Äldre instrumentering
I äldre kraftstationer installerades ofta en imponerande uppsättning instrument och kontrollutrustning. Det var inte bara fråga om nytta – minst lika viktigt var att det såg bra och pampigt ut. Om inte annat blev det enklare att förklara för investerarna var alla pengar tagit vägen. Fram till mitten av 1930-talet var många instrument hantverksmässigt tillverkade och variationen stor. Det ställde naturligtvis till det när saker gick sönder. Instrumentering var allvarliga saker och inget man slarvade med. Schaeffer och Budenberg skickade till exempel en anställd till Kina för att köpa hem en tunna bläck. Texten på mätartavlorna måste få rätt nyans. …
Bassalt
Jag har visat bilder från kraftverket i Bassalt vid ett par tillfällen tidigare. Insidan av stationen – ritad av Frans Fredriksson – är minst lika intressant. Grundkonstruktionen från 1910 är väl bevarad. Till höger syns det inglasade kontrollrummet. Ovanpå kontrollrummet finns en balkong där stationens ställverk var placerat fram till moderniseringen då det flyttades utomhus. Francisturbinerna är placerade i öppna sumpar med generatorerna på andra sidan av en vattentät vägg. Aggregat med horisontell axel började användas i nordamerikanska kraftverk runt förra sekelskiftet och blev den dominerande konstruktionen fram till 1920-talet. På 20-talet kom förbättrade lager och nya turbintyper vilket ledde …
Verkstaden Kristinehamn
Christinehamns Mekaniska Verkstad grundes 1859. 1897 förvärvades företaget av Karlstads Mekaniska Werkstad (KMW). Lite förenklat tillverkades i Karlstad huvudsakligen maskiner till pappersindustrin, medan man i Kristinehamn koncenterade sig på vattenturbiner och regulatorer under varumärket Verkstaden Kristinehamn (VK). Företagets storhetstid sammanföll med den stora utbyggnad av vattenkraft i Sverige som skedde under 1900-talets första hälft. När utbyggnadstakten sjönk på 1960-talet krympte marknaden för kraftmaskiner. KMW köpte Finshyttans Bruk 1959. Nohab och KMW slogs samman 1987. Sveriges tre stora turbinleverantörer hade blivit en. Under åren har ägarna varit många. Nordstjernan, Kvaerner, General Electric och nu senast Andritz Hydro. Maskineri från Kristinehamn finns …
Den kungliga hamnen
Herrarna i Sydkrafts ledning måste känt sig ganska nöjda när de stod och väntade på att Kung Gustav V skulle anlända till Bassalt. Den stora invigningen av kraftverken i Lagan ägde rum vid Knäred Övre men kungen besökte även Bassalt. Dit färdades han ståndsmässigt med båt som förtöjdes i en för ändamålet byggd hamn. Hamnen byggdes med samma omsorg som resten av kraftverket och finns kvar än idag. På fyra år hade Sydkraft under ledning av August Schmitz byggt fyra vattenkraftverk. Under samma tid hade staten lyckats bygga ett. Visserligen var kraftverket i Trollhättan betydligt större än de i Lagan, …
Avestaforsen
Månsbo vid Avestaforsen industrialiserades tidigt, inte minst tack vare den rikliga tillgången på kraft från Dalälven. Bjurfors bruk anlade stångjärnshammare och kvarn i mitten av 1800-talet. 1893 byggde Stockholms Superfosfat Fabriks AB en kloratfabrik och ett vattenkraftverk ritat av Qvist & Gjers ingenjörsbyrå. På ritningen från 1890 föreslås sex turbiner om vardera ”200 elektriska hästkrafter”. De sex turbinerna kom i slutändan att att bli 17 i takt med att fabriken växte. 1925 förvärvades anläggningen av Alby Nya Kloratfabriksaktiebolag, som ganska omgående byggde en ny kraftstation öppnad 1931. Flera verksamheter tillkom i området – bland annat fosfat och aluminiumtillverkning. Aluminiumfabriken blev …
Från Trollhättan till Italien
Av varningsskylten att döma borde vi befinna oss någonstans i vårt västra grannland Men en blick över spårområdet avslöjar att vi är betydligt längre söderut – närmare bestämt i Campofranco på Sicilien. På andra sidan järnvägen ligger en enorm övergiven kemifabrik som är resans egentliga mål. Men här står alltså ett Nohab Di 3 – tillverkat i Trollhättan och levererat till Norska NSB i början av 1960-talet. När typen togs ur tjänst på 90-talet skrotades de som var i sämst skick. Ett antal lok såldes emellertid till Kroatien och Italien. Just det här hamnade på Sicilen där det transporterar makadam. …
Gateway Yard
Stålstaden Youngstown i Ohio har drabbats hårt av den amerikanska stålindustrins nedgång. Ungefär 40000 jobb har försvunnit sedan 1970-talet. Av den så kallade Ståldalen, ett industriområde som gick rakt genom staden, återstår inte mycket. Den omfattande infrastruktur som byggdes för att försörja industrin med material har också avvecklats. Byggnaden på bilderna är ett kontrolltorn vid Gateway Yard – en enorm godsbangård öppnad 1957. Bangården tillhörde Pittsburgh and Lake Erie Railroad. PL&E var helt inriktad på godstrafik och fraktade kol, koks, malm och andra råvaror till stålindustrin. Längs banan mellan Youngstown och Pittsburgh transporterades under bolagets storhetstid ungefär en procent av …