Näldens ullspinneri

Området kring Krokom väster om Östersund blev tidigt industrialiserat. Goda järnvägskommunikationer i kombination med riklig tillgång på vattenkraft gav bra förutsättningar för industriell verksamhet. Näldens ullspinneri, beläget på västra sidan av Faxån, startades 1863. Företaget var länge sveriges ledande producent av vadmal och filt. När Textilkrisen slog till på 1950-talet blev tiderna tuffa för den svenska tekoindustrin. En efter en slogs de svenska tillverkarna ut i en långdragen process som kulminerade på 1970-talet. Under några årtionden försvann 15000 arbetstillfällen bara i ylleindustrin. I Nälden höll man, efter ett ägarbyte 1971, igång ända fram till 1989. Vid tiden för nedläggningen hade produktionen …

Längs E45

Orsa – Herjeådalens Järnväg (OHJ) mellan Orsa och Sveg stod klar 1909. Linjen förstatligades 1919 och blev då en del av Inlandsbanan. Idag korsar järnvägen E45 i höjd med Emådalen, efter att norrgående tåg avverkat den 25 kilometer långa så kallade Emådalsbacken. På ånglokens tid var det dags att fylla på vatten. Vattentornet i Emådalen var ett av fem vattentag på vägen till Sveg. Jag har passerat tornet många gånger tidigare men aldrig tagit tiden att stanna till. Det gäller att passa på. Plötsligt är dessa landmärken kanske försvunna – som tegelbruket i Vålbacken.

Retorthus, Värtagasverket

Kolgas (stadsgas) var ursprungligen en biprodukt vid koksframställning. Processen att framställa gas för belysningsändamål utvecklades av skotten William Murdoch på 1790-talet. Det första stadsgasverket – ägt av företaget med det fantasifulla namnet “The Gas Light and Coke Company” – byggdes i London och togs i bruk 1812. Stockholms tur kom 1853 då Klaragasverket stod färdigt. Anläggningens kapacitet blev snart otillräcklig. 1893 ersattes den av Värtagasverket. I Värtagasverket användes till att börja med så kallade retortugnar för gasframställningen. Kolet kärrades in till ugnarna från det närbelägna kolhuset. Retorthuset ritades av Ferdinand Boberg och byggdes ut i etapper fram till 1903. Anläggningen …

Alkavare silvergruva

Området runt sjön Alkajaure vid Sarekdalen Alkavagges västra mynning är ett riktigt blåshål med bistert klimat. Redan i början av augusti 2011 var det minusgrader och snöfall på nätterna. Vid sjön ligger Alkavare kapell  byggt av varpsten från silvergruvan med samma namn.  Gruvan bröts under ett 30-tal år med början 1673. Under 1600-talet pågick en intensiv jakt på silverfyndigheter i Sverige för att finansiera   krigföringen på kontinenten. Gruvarbetarna i Alkavare var tvångskommenderade knektar från Västerbottens Regemente som arbetade under fruktansvärda förhållanden. Från Alkavare och Kekdevare (Silpatjåkko) transporterades malmen till ett smältverk  i Kvikkjokk som uppförts av Luleå Silververk under åren …

Haggruvan

Haggruvan i Ställberg. Betonglaven – ritad av Yngve Fredriksén – var i bruk mellan åren 1955 och 1968.

Vajkijaur

Övergiven portalkran vid Inlandsbanan i Vajkijaur. Sannolikt användes kranen för omlastning av maskindelar till kraftverksbyggen i Lilla Luleälv.

Finshyttan

Finshyttans bruk norr om Filipstad var länge ledande inom kraftmaskiner. Företaget anlade en ny hytta 1875-76 och konstruerade i samband med bygget turbiner för eget bruk. Ryktet om den lyckade turbinkonstruktionen spred sig snabbt och inom ett par decennier ägnade sig företaget nästan uteslutande åt tillverkning av vattenturbiner. När Stora Kopparberg och Grängesbergsbolaget skulle bygga kraftverk i Mockfjärd valde man turbiner från Finshyttan. När kraftverket stod klart 1912 hade Finshyttan växt till 150 anställda. På 1920-talet började man tillverka turbiner av Lawaczecktyp som bland annat installerades i Forshuvudforsen och Lilla Edet. Det är ett stiliserat löphjul från en Lawaczeckturbin som …

Bilmärken vi glömt

Lagom till midsommarhelgen kommer så nyheten att SAAB har nått vägs ände. Med tanke på att företaget varit mer eller mindre i kris under hela sin existens är det kanske inte så förvånande. Jag jobbade i ett par projekt på SAABs utvecklingsavdelning under en period i början av 2000-talet. Då fanns det en entusiasm och arbetsglädje bland medarbetarna, trots att företaget hade det svårt ekonomiskt och var hårt styrt från Tyskland. De gillade helt enkelt att utveckla och bygga bilar. Förmodligen bidrog andan till att man stod ut med ovissheten – till och med när det dök upp skojare i …

Viking Puma

Vid kajen i Falkenberg ligger Viking Puma, sjösatt 1966. Fartyget har legat där sedan 2000. Det är väl ingen överdrift om man säger att hon har sett sina bästa dagar. 2007 hade hamnbolaget tröttnat. Ägaren – Lupin shipping – ombads flytta fartyget. Enligt ägarens representant var planen bogsering till Grenå för skrotning. Men just då hade man mycket att göra. Dygnet hade ju bara 24 timmar Fyra år senare verkar tiden ännu inte dykt upp. Och dygnet har ju fortfarande 24 timmar…